september 19, 2014 | Intervjuer

En kärleksattack på svensk hiphop-collage

Om en vecka är det dags för säsongstarten av landets största hiphopprogram ”En kärleksattack på svensk hiphop”. Efter 7 år i etern är det nu klart att den kommande 15:e säsongen blir den sista. Det är jag själv (i egenskap av kreativ producent och programledare) som har velat att den här säsongen ska bli den sista trots att programmet är på topp och större än någonsin. Sveriges Radio har gått med på att låta programmet somna in vid årsskiftet. Jag har förstått att det här beslutet skapar en massa känslor, frågor och en hel del, ja nästan förtvivlan, hos många (framförallt artister). Jag vill därför verkligen försöka förklara och hoppas alla förstår.

Anledningen till mitt beslut är boken jag skriver på. Många vet redan att skriver på landets första historiebok om svensk hiphop. Efter att ha jobbat med boken i ett år inser jag att det är omöjligt för mig att skriva färdigt den om jag samtidigt gör Kärleksattacken eftersom programmet helt slukar min tid och hela min tankeverksamhet. Mina ambitioner med Kärleksattacken har alltid varit skyhöga så jag andas, sover och äter Kärleksattacken, varje dag, hela tiden. Samtidigt är bokens resultat viktig, och den innebär ett enormt arbete. Risken att man missar tankebanor och vinklar är stor om man inte landar i arbetet när man skriver. Jag hoppas verkligen alla förstår hur  viktigt det är att en första historisk dokumentation över genren får full uppmärksamhet. Allt annat vore konstigt och jag tror också att alla som känner till programmet också kommer ha glädje av att boken blir bra.

Att det här blir Kärleksattackens sista säsong betyder inte att jag är klar med att göra program om svensk hiphop. Arbetet med boken är mera ett mellanspel. Jag sitter på flera programidéer men de får vänta tills jag är färdig med boken. Nu undrar nog en del varför jag inte jobbat för att en annan person ska ta över programmet istället. Anledningen är att det här är en svår genre att jobba med i Sverige idag. Hiphopen är spetsig, provocerande och obekväm så ofta för så många, alla som inte är invigda hiphoplyssnare. Risken finns att programmet utan mig i längden utvecklas till något som den inte ska vara, att den inte behandlar genren så som den är tänkt att göra. Programmets grundläggande regel är att spegla genren utan att någonsin tillåta sig eller någon annan att moderera den eller moralisera över den. Ett hiphopprogram ska göras helt efter hiphopens regler. Det kräver ett nästan dagligt arbete och aktivt engagemang, större än vad ni vet. Trycket på att moderera genren är rätt stor, hiphopen ”skräms” rätt ofta. Jag kan inte leva med risken att just Kärleksattacken börjar moderera genren.

När boken är klar vill jag göra fler program om svensk hiphop. Jag tror dock att svensk hiphop snart behöver en annan sorts behandling. Kärleksattacken har haft revanschlusten som bränsle och syftet har varit att supporta och introducera svensk hiphop för resten av Sverige. Nu har en ny generation slagit igenom och genren har blivit ett etablerat begrepp som uppmärksammas av ”alla”. Det börjar bli dags för mig att höja taket och behandla svensk hiphop med nästa nivå av musikjournalistik. Men som sagt, först måste boken bli klar.

Programmet har uppnått sitt syfte och haft betydelse för att en ny generation svensk hiphop ska slå igenom och etablera sig. De absolut flesta artister som idag är välkända namn har här gjort sina första radiointervjuer och radio-liveframträdanden, hos Kärleksattacken har flest låtar premiärspelats. Jag vill här säga att jag är väl medveten om att Kärleksattackens slut kommer betyda att en större del av svensk hiphop inte längre får utrymme i ett bredare mediaflöde. För bakom den nyligen etablerade och nya generationens hiphopartister som synts på sommarens festivalscener står faktiskt en flera hundra gånger så stor mängd artister som av olika anledningar inte får uppmärksamhet (i radio). De artisterna har alltid kunnat räkna med att Kärleksattacken orubbligt står i deras ringhörna och bereder utrymme. Efter att ha pratat med en del av dessa förstår jag att det här beslutet skapar ängslan. Jag tänker att den känslan kanske istället kan bidra till att det skapas många fler kanaler för svensk hiphop. Fler poddar, youtubeserier, att studentradios jobbar starkare med att nå ut, och ja, varför inte en alldeles egenfinanserad FM-radiokanal.

Klockan 12 idag kan du se en intervju med mig om mitt beslut i PSL på svt.se/psl och i SVT PLAY.

Inget tackbrev och ingen adjö här. Det tar vi sen. Det är en säsong kvar av programmet och de 10 avsnitten ska bli riktigt feta. Programmet sänds live varje torsdag i Metropol 93,8 kl. 17.00, och går i repris i P3 tisdagar 21.30. Säsongstart torsdag 25 september vänner. Lyssna via radio, mobilen eller datorn. Och kom och var publik när vi sänder live på torsdagarna! vi sänder från Fryshusets lobby/entré.

Kram,
Ametist

3 | Kommentera!



augusti 9, 2013 | Publicerat-Recensioner


Kaah

Betyg: 4 av 5
Live: Kaah
Scen: Lisebergs Hamnområde, Way Out West 2013

Jag älskar när man kan känna publikens förväntan i luften innan en konsert ska börja. Då vet man att spelningen kommer bli något alldeles extra, och det blev det verkligen ikväll. Det var som att publiken gödde Kaah med sin entusiasm och han reagerade med en urladdning där på scenen. Den här spelningen var Kaahs andra sedan hans nästan ett decennium långa scenfrånvaro. Ikväll blev det tydligt att han har saknat oss lika mycket som vi har saknat honom. Det här var inget annat än en återförening med en gammal kärlek.

Kaah sjunger inte bara den här kvällen, han upplever låtarna som han framför. Han genomlever själva musiken och ser ut att mentalt delta i vad varje instrument gör medan han sjunger. Han låter en förstå att han känner mycket kärlek för sin musikgenre, och den lidelse han har för funksoulen han framför skapar ett djup i vår upplevelse. Här bör Kaahs band också nämnas, ett gäng mycket bra musiker som förhöjer liveupplevelsen och bidrar med det lilla extra till Kaahs produktioner. Anders Hedlund på trummor har kanske Sveriges skönaste häng på taktslagen, Tobias Gabrielsson på bas ger Kaahs funk precis den prima solida mark den förtjänar, Petter Bergander på keyboard är oerhört lyhörd, och gitarristen Andy Pfeilers solon blåser nästan i håret på en. På kör fanns en annan svensk soulartist Mogge Sseruwagi som broderligt stöttade hela tiden med ett leende på läpparna. Kaah själv varvade mellan att inlevelsefullt sjunga blundandes, och dansa så yvigt att svettet rann ner för hans rakade huvud. Precis så ska funk behandlas. Med passion, med ett nästan maniskt begär och åtrå, saker som Kaah och hans band uttryckte på scenen ikväll.

Det finns ingen som Kaah i Sverige just nu. Vi har ingen annan kommersiellt gångbar artist som gör funksoul på svenska och tilltalar en ung urban publik. Den här kvällen återuppväcktes den fuktiga soulfunken i mångas medvetande och genren fick ett ansikte igen. En mindre viktig aspekt, men som också är kul att nämna, är att jag just nu inte heller vet någon annan artist som osar sex så mycket som Kaah gör. Kaah tar tillbaka sex i (svensk) soul. Tyvärr var scenen som tilldelats Kaah för liten för att göra honom rättvisa. Det hade behövts en lite större scen för ensemblen att ta ut svängarna på. Live-funk kräver rörelseutrymme för musiker och sångare. Ikväll kändes det som att Kaah som liveakt inte riktigt kunde komma upp i sin fulla potential, begränsad av scenutrymmet. En annan mindre bra sak var spelningstiden som var lite för kort för att möta publikens efterfrågan. När konserten var slut skrek publiken efter extranummer rätt länge utan att få det. Där lämnades publiken snopet otillfredsställd. Mera Kaah tack.

(Publicerad i Metro 9 augusti, 2013)

0 | Kommentera!



januari 10, 2013 | Krönikor

Året 2012 var året då den svenska populärkulturen ägnade sig åt att definiera Sverige. Det här var året då musiken avslöjade en rådande svensk rotlöshet genom att återkommande illustrera Sverige och genom det försöka formulera en svensk identitet.

Bland de slående många exemplen finns bandet Stiftelsens musikvideo till låten Vart jag än går. Scenariot är en byfest i Finsta där barn och gamla umgås tillsammans, lagar mat, tänder en brasa och det dricks pilsner. Det här året sadlade också rockbandet Mando Diao plötsligt om till det svenska språket och släppte Strövtåg i hembygden med ett tillhörande album som i sin helhet är inspelad i Dalarna. Låtarna är tonsättningar av Gustaf Frödings dikter med fokus på att skildra digniteten i Sveriges landskap och natur. Den svenska hiphopens aktörer, som ofta skildrar sin samtid, beskrev detta år landet Sverige oftare än någonsin tidigare i genrens historia. I sökandet efter Sverige och den egna identiteten, i en alltmer globaliserad tid, har populärkulturens illustrationer oftast återgått till grundläggande identitetselement såsom svensk natur och skog. Att behöva gå så långt kan tolkas som handlingar i ren förtvivlan.

Tendenserna speglar något av en svensk identitetskris, vilket kanske inte alls är så konstigt. De senaste tio åren har extrema högervindar vuxit sig allt starkare runtomkring i Europa. Vindarna nådde slutligen även Sverige och har yrat runt i det svenska folkhemmets vardagsrum tillräckligt länge för att kyla ner den många grader och till slut förändra dess klimat. De kalla politiska vindarna har gjort Sveriges atmosfär bistrare och således även vår uppfattning av Sverige som hem för solidaritet och gemenskap.

Rapparen Petter sa till mig häromveckan i en diskussion om främlingsfientlighet i Sverige att: ”Jag känner mig tom och på många sätt så ledsen. Jag förstår inte hur folk kan känna sådant hat och ilska mot varandra. Hur kan ett land fucka ur så? Har vi inte lärt oss av historien? Vad är folk rädda för? Jag tror på att alla människor egentligen är goda, men hur kan man känna så som människor gör idag?”

Jag hade inget svar, men kände igen tonen av missmod i den musik Sverige producerat under året.

Musiken är den skarpaste spegeln till varje lands själsliv, och vår populärmusiks genomgående uttryck 2012 var rotlöshet. Den politiska klimatomställningen har uppenbarligen skapat en för tillfället obekant och alienerande bild av landet och försatt svenskar i en känsla av jagsvaghet och, i viss mån, sorg.

(Publicerad i Göteborgs Posten 30 december 2012)

0 | Kommentera!
, , , , , , , , ,



januari 10, 2013 | Nyheter

Sammanfattar musikåret 2012 i TV4 Nyhetsmorgon (1 januari 2013). Bland annat nämndes Swedish House Mafia, K-pop, Mando Diao, Frank Ocean, Icona Pop. Du kan se inslaget under begränsad tid här.

0 | Kommentera!
, , , , , , , ,



januari 10, 2013 | Nyheter, Skrivet

Sammanfattade musikåret 2012 i TV4 Nyhetsmorgon (1 januari 2013). Bland annat nämndes Swedish House Mafia, K-pop, Mando Diao, Frank Ocean, Icona Pop. Du kan se inslaget under begränsad tid här.

582372_10151158814575925_1857882924_n

Skärmavbild 2013-01-10 kl. 01.47.56

Skärmavbild 2013-01-10 kl. 01.50.58

Skärmavbild 2013-01-10 kl. 01.46.48

Skärmavbild 2013-01-10 kl. 01.55.17

0 | Kommentera!
, , , , , , , ,



november 21, 2012 | Skrivet

Jag med i Aktuellt-studion live vid 21-sändningen för att problematisera bojkott-kampanjen mot Chris Brown. Fredag 16 november (programledare Anders Holmberg)

1 | Kommentera!
, , , ,



november 21, 2012 | Nyheter

Jag med i Aktuellt-studion live vid 21-sändningen för att problematisera bojkott-kampanjen mot Chris Brown. Fredag 16 november. Klicka på ”Featuring Ametist” för fler bilder.

 

0 | Kommentera!
, , ,



oktober 31, 2012 | Publicerat-Recensioner

Betyg: 5 av 5
Artist: Mando Diao
Skiva: Infruset

Mando Diao återuppväcker den svenska folksjälen, dyrkar upp låset till det svenska folkhemmets dörr och botar min rotlöshet.

Infruset tangerar ett tidsavsnitt då Sverige genomgår en identitetskris och många känner sig alienerade av det nya landet där folkhemmet blivit blott en skugga, den svenska naturens dignitet glömts bort och småstäderna alltmer befinner sig i främlingskap. På albumet som i sin helhet är inspelad i Dalarna speglas Sveriges natur och själsliv via böljande harmonier och exemplarisk poesi i sång som går i Gustaf Frödings tecken och förvaltar kulturarv från Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Skivan påminner om Sverige som värd för solidaritet och själsfrid.

(Publicerad i Metro)

0 | Kommentera!
, , , ,



oktober 28, 2012 | Nyheter

Jag summerar veckan i TV4 Nyhetsmorgon. Tipsar om veckans länk, pjäs, nominering och vinnare. 28 oktober 2012. (programledare: Agneta Sjödin).

Klicka på ”Featuring Ametist” för fler bilder och se klippet här.

 

 

0 | Kommentera!



oktober 28, 2012 | Skrivet

Jag summerar veckan i TV4 Nyhetsmorgon. Tipsar om veckans länk, pjäs, nominering och vinnare. 28 oktober 2012. (programledare: Agneta Sjödin). Se klippet här.

 

0 | Kommentera!
, , , , , , , , , , , , ,



Sida 1 av 3912345...102030...Sista »

Om Ametist

Ametist är musikjournalist.

Mail: ametist@ametistazordegan.com
Twitter: twitter.com/AmetistAmetist
Instagram: instagram.com/ametistametist

Läs mer om mig här.


Senaste bilden på Ametist Instagram

Följ mig på Instagram


Ametists senaste tweet

Följ mig på Twitter