juni 10, 2010

Skivan gör inget avtryck.

Hon slog igenom under 90-talet och blev snabbt den yngre generationens powerballad-drottning. Med sin starka mörka röst, säregna nasala artikulation och fördelaktiga utseende var Braxton efter andra albumet Secrets (1996), som innehöll hiten Un-break My Heart, en succé. Hon hamnade dock snart i rättsliga tvister med sitt skivbolag och de vitala samarbetena med producenter som Babyface och Toni Rich bröts i tumultet. Under det följande decenniet fattade Braxton ett flertal mindre bra affärsmässiga beslut som gjort att hon bara då och då glimmat till.

Pulse är lika inkonsekvent. Den består till hälften av klassiska ångande powerballader, och till andra hälften av blåkopior av förra årets upptempo-RnB-hits i syfte att flörta med Jordin Spark’s och Beyonce’s publik. Det hela är förbryllande. Dels missar man helt att ta tillvara på Braxtons unika uttryck, dels ger man sig an konkurrens inom den moderna RnB’s mättade arena utan någon som helst nyskapande anda. Skivan gör därmed inget avtryck och man önskar att man kunde vrida tillbaka tiden tio år och få sig en rejäl dos av balladdivan Toni Braxton.

0 | Kommentera!
,



Lämna en kommentar




Vill du visa en profilbild bredvid din kommentar? Registrera en Gravatar!

Om Ametist

Ametist är musikjournalist.

Mail: ametist@ametistazordegan.com
Twitter: twitter.com/AmetistAmetist
Instagram: instagram.com/ametistametist

Läs mer om mig här.


Senaste bilden på Ametist Instagram

Följ mig på Instagram


Ametists senaste tweet

Följ mig på Twitter