Timbuktu berättar att albumets titel, ”Sagolandet”, syftar på den stadigvarande drömtillvaro han som liten fantiserade om att uppnå. Samma tillvaro som i realiteten till slut blev för ohotad och hämmade både kreativiteten och lusten.
Till slut verkar luften ha tagit slut innanför korthusets skyddande väggar, samtidigt som året 2010 i övrigt visade sig bli ett riktigt tufft och prövande år för Timbuktu.
I den här intervjun minns Timbuktu exakt när vändningen kom. Kvällen då han hittade tillbaka till rappen och textförfattandet var den 15 september 2010, och han kallar ”Sagolandet” lite skämtsamt för hans ”comeback”
Klicka här för att läsa min intervju med Timbuktu hos Gaffa.
0 | Kommentera! | Ametist, Gaffa, Sagolandet, TimbuktuOkej, här kommer min spellista i P3 för onsdagskvällen den 18 augusti mellan 22– 24.00. Jag spelade svensk soul, det lilla vi kan klassa som svensk r’n’b och så lite saker därmellan som kan klassas som svensk pop helt enkelt. Därefter blev det lite ny svensk hiphop för att avsluta med några klassiker. Fick inte med allt jag ville, men det var två väldigt sköna timmar i P3.
22:03 Demetrius Price — ”No Holdin’ Back”
22:07 Christian Falk & Demetreus — ”Make It Right”
22:11 Eric Gadd — ”Riding High”
22:15 Advance Patrol + Pauline — ”Mitt Ex”
22:19 Helluva + Masayah — ”Ain’t Nobody’s Business”
22:24 Samson For President — ”I Can Stand The Pain (Singel 1)”
22:28 Prominent — ”She’s My Religion”
22:31 Blacknuss — ”Dinah”
22:36 Snook + Veronica Maggio + Petter — ”Inga Problem”
22:39 Aleks — ”Andra Porten”
22:44 Oskar Linnros — ”Från Och Med Du”
22:47 Kaah — ”Kaahlla Mig”
22:51 SLS — ”Trashin’ /DLX version/”
22:55 Moneybrother — ”They’re Building Walls Around Us”
23:07 Masayah — ”Hate It Or Love It”
23:09 Hygher Baby — ”Won’t Get That (From Me) (Waxos Vs. Circus Rmx)”
23:13 Daniel Adams-Ray — ”Dum Av Dig”
23:17 Robyn — ”Be Mine”
23:21 Kaah — ”Dom Tittar När Jag Dansar”
23:25 Muneca Sistema & Notch — ”Here Comes The Rain”
23:29 Tristes Tigres + Sir Speedy — ”Poco A Poco”
23:33 Ontario — ”Ey Shuno”
23:38 Marcus Price & Carli — ”Mat Bira Kvinnor Weed”
23:41 Stockholmssyndromet — ”Lasta”
23:44 Absent Minded — Buck Aka Thief — ”Yes, Yes, Y’all”
23:47 Thomas Rusiak + PeeWee — ”Suckers”
23:51 Infinite Mass — ”Comptown 2 Stocktown”
23:55 Looptroop + Timbuktu + The Chords + MBMA — ”Feel So Good”
Musikhjälpen, ett insamlingsprogram som 2009 leddes av mig Ametist, Jason (Timbuktu) och Christer. Vi samlade in mer än 5,7 miljoner kronor i kampen mot Malaria.
0 | Kommentera! | 2009, Ametist, Christer, malaria, Musikhjälpen, TimbuktuDet jag säger är att vi i fredags öppnade upp vår VIP-telefon och då ringde plötsligt Pato Pooh in och bad om hjälp med att hitta rekvisita han behöver till sin musikvideoinspelning. Han behövde bland annat: en kvinnlig supermandräkt, en svart piska, en strut med rosa mjukglass, stilettkniv, en nappflaska ed mjölk, en säng. Ken Ring smsade in och menade att han har de miljoner som fattas på svensk hiphops konto… och Eboi och Glaciuz premiärspelade sina nya låtar.
In här för att se bilder och lyssna på det hela!
Dessutom redde vi ut grejen är med P Diddy. Kakan Hermansson, del i La Vida Locash-crew och klubbarrangör, ville reda ut vad hypen kring Diddy är som hon anser vara en usel rappare. Dj Jens från Soul Underground-radio (hiphop-radio som gått i 15 år) gick till försvar och pratade om P Diddys stjärnstatus. Ametist och producent David fyllde i med att Diddy bl.a producerad Mariah Careys platta och många andras… och Biggies såklart. Frågorna ledde till den eviga frågan om producenter måste greppa micken som Timbaland och Kanye West exempelvis… och om hur pass Biggies död bidragit till Diddys storhet.
0 | Kommentera! | Ametist, Eboi, Glaciuz, Ken Ring, Pato Pooh, TimbuktuVad händer i veckans Kärleksattack på svensk hiphop? Jag är lite upptagen med planeringen och hinner inte berätta i en sedvanlig videoblogg.
Uppdatering: Men klicka här så kan du se vad det blev av programmet 4/6.
0 | Kommentera! | 5 miljoner, Eboi, Glaciuz, kärleksattack, Timbuktu
Hör du det?
Andreas Grega är orsaken. Sångaren som efter livegigen sätter sig på scenkanten, tar fram ett dragspel och spelar för de i publiken som vill hänga kvar… killen som gärna stagedivear, innan första låten. Han som efter spelningar tar sig ut med bandet utanför arenan och kör akustiskt för de som varit för unga för att komma in. Han som sjunger om sitt hjärta som tillgängligt och sårbart. Han som gärna tar med sig sin katt till fotograferingar.
Andreas har möbelsnickeri som första yrke, ett uppehåll han gärna försvinner in i, i slutet av dagar med många intervjuer och uppmärksamhet. Det blir mycket av den varan just nu efter hans förbandsturné med Guldmicken-vinnaren Lars Winnerbäck, uppträdande på P3 Guld-galan, samarbetet med Timbuktu, Promoe och Supreme, och releasen av debutalbumet ”En sak i taget”.
Han berättade för mig att möbelsnickeriet till skillnad från musikskapandet ger hans kreativitet ramar. Träet är levande och anger regler, musiken kan han ge sig an hämningslöst. Och man får känslan att det är så han vill ha det. Gränslöst och måttlöst. Andreas Grega är en romantiker, en reflekterande outsider som vill sluka världen och känna alla känslor som den erbjuder.
In här och lyssna på min intervju med honom (Del 2).
Andreas drömmer om att samla in klotter från skolböcker och ställa ut dom, uppdelad på lektioner. Undrar om klottret på mattelektionerna skiljer sig från svenskalektioneras klotter?
Mest chockad var STOR som vann priset för årets Hiphop/Soul. Mohammed Ali som var den publikt mest tippade vinnaren i kategorin applåderade ödmjukt för sin Ayla-kollektivmedlem. Runtom i salen hörde jag dock en våg viskningar med frågan: ”Vem är STOR”? vilket får mig att hoppas att P3 faktiskt ser till att spela sina vinnare (och nominerade).
Kvällens mest intressanta uppträdande gjordes av en oslagbar kraftkombo bestående av Salem Al Fakirs alias Damien Adore, duon Stay Gold bestående av Carli Löf och Måns Glaeser, Spank Rock och Robyn. Dunderpremiären fick mig att exalterad skrika efter mera, mera, mera inombords.
Mest nyfiken blev jag på möbelsnickaren Andreas Grega som under flera år turnerat med livebandet Kungers och senare supportat Lars Winnerbäck. Nu är han aktuell med debutalbumet ”En sak i taget”.
Mest lycklig blev jag över att Salazar Brothers (Redline) representerades två gånger bland vinnarna. Som producenter för ”Årets Låt”: Mando Diao — ”Dance With Somebody”, och som producenter för ”Årets hiphop/soul”-vinnare: STOR. Två vitt skilda genrer och ljudbild. Båda lika kompetent.
Ps. Återigen fick Kent ett pris. Jag förslår att både Grammis och P3-Guld inför en ny kategori som de kallar ”Årets Kent-pris”. Så får man saken ur världen varje år.
(klicka på bilderna för slide och förstoring)
Januari är här och det är dags att sparka undan mystäcket och kasta sig tillbaka i ekorrhjul och våra våra vanliga rutiner. Personligen ser jag fram emot det, för jag gillar när det händer saker, för då känner jag att jag lever.
Projektet samlade in över 5.7 miljoner kronor. Jag skriver ”projektet” och inte ”vi” för jag anser att det hela är svenska folkets verk. 5,7 miljoner är en fantastisk summa med tanke på att pengarna främst kommer från rätt små bidrag från enskilda svenska individer, rätt unga privatpersoner och inte främst från företag.
Som många andra visste inte vi att det dör ett barn var trettionde sekund i Malaria som alltså är en fattigdomssjukdom vilket innebär att vi kanske hade utrotat och även haft ett vaccin mot Malaria om den varit utspridd i Västvärlden. Det hela handlar om vad de länder som har råd prioriterar… Jag menar, medicin som botar en drabbad person kostar endast fem kronor. Och ett myggnät som kan skydda uppemot fyra personer mot malaria kostar runt fyrtio kronor. När vi lyckats förmedla dessa siffror var det som att en damm brast. Bidragen rullade in. Och inne i huset kändes insamlingen bitvis som en folkrörelse. Det handlade om att göra det själv, att för en stund inte behöva förlita sig på politiker som ska ta besluten om att hjälpa behövande, inga avtal som ska skrivas under av män i kostymer… nu tog vi det tillbaka, nu gjorde vi det själva. För vi insåg att vi kunde. Och det var magiskt. Och det var därför vi grät när vi sa våra sista ord i radion.
Jag är en cyniker. Jag har inte mycket tilltro eller hjärta för politiken. Politiken sviker mig hela tiden, vi har en dålig relation. Maktordningen i världen får mig att känna mig maktlös. Att det generellt är den vita medelålders mannens preferenser och referensramar som styr vår värld gör mig frustrerad. Att vi människor oftast är brickor som manipuleras och styrs likt marionettdockor i profitens och kapitalismens anda gör mig arg. Att sanningen ibland mörkas gör mig sårad. Arbetet med Musikhjälpen blev i min värld en liten luftficka. För en stund hade vi vanligt folk makten att förändra. Vi tog det tillbaka. Jag kommer att försöka ta med mig den här känslan i hjärtat nu. Jag ska försöka bibehålla den glöd som tändes och som värmde mitt bröst. Jag fick se att människor vill göra det bättre för sina medmänniskor. Att du precis som jag bryr dig.
Och du, efter att programmet har sänts i radio och web-TV dygnet runt, TV nitton timmar om dygnet har unga människor lyckats bevisa att de visst vill ha program som engagerar och utmanar. Att vi inte alls bara vill underhållas med förströelse a la Anna Anka. Unga människors vilja, intelligens och engagemang kan vara underskattat.
(Klicka för förstoring, är bilden för stor kan grabba den och ”dra” den uppåt)
Innan jag kör på med att musikblogga här på sidan lägger jag upp mina favoritklipp från musikhjälpen här som du kan titta på.
Det första klippet är när vi avslutat uppdraget att samla in pengar i kampen mot malaria. Filmen visar sista minuter i huset bakom mikrofonerna och våra första utanför i det fria. Vi grät nog cirka fem gånger på mindre än två timmar.
Jag och Jason började använda begreppet ”Bob Hansson i mitt hjärta” efter att författaren, poeten och kärlekens krigare Bob Hansson kom förbi oss i studion och läste upp en dikt han skrivit. Dikten var specialskriven till en lyssnare som ”köpt den” och gett pengarna till vår sak. Dikten berörde, motiverade svenska folket, gjorde oss ödmjuka inför livet, och fick mig att gråta.
En annan favorit var när min vän Musse Hasselvall och Usama Aziz kom förbi, bidrog till insamlingen genom att auktionera ut brottning med Musse och passade på och brottade ner oss. Usama skrev sedan på sin blogg att jag gett dom mest motsånd. Ha!
(Du hittar fler av mina favoritklipp från Musikhjälpen på min Youtubekanal: http://www.youtube.com/Loveassault)
1 | Kommentera! | Ametist, Bob Hansson, Christer, malaria, Musikhjälpen, Musse Hasselvall, Timbuktu, Usama AzizImorgon måndag blir jag inlåst i en glas-studio mitt på Avenyn i Göteborg med Timbuktu och P3 programledaren Christer och vi ska sända radio och TV dygnet runt från måndag till söndag. Vi får heller inte äta under dessa dagar, bara näringsersättning.
Massor med artister, malariaexperter, skådisar och andra kända profiler kommer gästa programmet. Det här är en av SVTs och SRs allra största satsningar och meningen är att samla in pengar i kampen mot Malaria, som faktiskt dödar ett barn var 30 sekund i världen. Vi samlar in pengarna bland annat genom att 100% av musiken som spelas är önskelåtar, och varje önskelåt kostar 50 kr. Gå in på hemsidan för att få veta hur du gör.
Vi sänder dygnet runt i P3, och 19 timmar om dygnet i SVT 2. Kanal 2 skippar alla sina vanliga program varje dag för att sända live från studion mellan 22.30 till 17.20 dagen efter.Vilket innebär att jag inte kommer kunna publicera här på sidan.
Under tiden kan du se oss live på videostream via hemsidan.
Och du, självaste Alice Cooper kommer och ska låsa in oss. Vet inte om han kommer med eller utan duva att bita av huvudet på…
Ametist är programledare på Sveriges Radio, musikkrönikör i GP, skriver reportage och recenserar åt Metro och musikmagasinet Gaffa, driver liveklubben Replayed och är jurymedlem i P3 Guld kategori Hiphop/Soul/Rnb.
Läs mer om mig här.
Ametists program på SR:
Kärleksattack på svensk hiphop
Ametists senaste tweet
Så... Jag spelar nostalgi-hiphop, inget inträde och stället bjuder på lasagne. Låter skumt men det är sant. 22-01, Regeringsgatan 111, 25 år