Ametist Azordegan

00:09

Duon har använt decen­niet åt att för­fina sina fär­dig­he­ter och leve­re­rar en fram­tida klassiker

Tio år efter duons senaste släpp Train of Thought, som numera är en underground-klassiker, slår den med­vetna Talib Kweli och pro­du­cen­ten Hi-Tek sig åter sam­man. Att både artist och pro­du­cet drar åt samma håll kan betyda ett platt resul­tat men i det här fal­let blir för­e­ningen mel­lan Talib Kweli och Hi-Tek det man trodde Black Star (Kweli och Mos Def) skulle vara, magisk. Kemin mel­lan dem båda är efter alla år intakt, om inte starkare.

På många sätt är albu­met till för de redan invigda då de jaz­ziga mini­ma­lis­tiska beat­sen i kom­bi­na­tion med Kwelis långa poli­tiskt med­vetna pre­di­kan kan vara svår­tug­gad för folk i all­män­het. Men av samma anled­ning är ski­van en önsk­värd och prima inkörsport till hip­hop och inte minst, rap. När Kweli rap­par hand­lar det om ett sam­spel med bea­tet sna­rare än en pre­sta­tion. Han använ­der takst­sla­gen som en elit-gymnast använ­der bar­ren, och det låter bit­vis så pass levande när han vibear att man miss­tän­ker att han fre­e­sty­lar. Kwelis histo­rie­be­rät­tande för­tjä­nar guld, den är både peda­go­gisk och under­hål­lande. Att i poli­tiska spår som ”Back again” och ”In the red” ta sig an social misär och de pro­blem olje­in­du­strin bidrar med, och sam­ti­digt under­hålla, är smått genialt.

Det mest intres­santa är att duon full­stän­digt strun­tar i att flörta med mainstream­få­rans sound och publik och ver­kar istäl­let ha använt dec­ce­niet åt att för­fina sina fär­dig­he­ter. Det här albu­met kom­mer att mari­ne­ras och bli en klas­si­ker med tiden.

Pub­li­ce­rad i Gaffa juni 2010

Comments are closed.

---

---

08:04

Topp­be­tyg! jag tror en fram­tida clas­sic har kom­mit till värl­den. Inte van­ligt att jag delar ut topp­be­ty­get, men nu var det banne mig så att det var tvunget när Talib Kweli & Hi-Tek återi­gen sla­git sig sam­man som Reflec­tion Eter­nal tio är efter senaste sam­ar­be­tet. Klicka här för att läsa min recen­sion i Gaffa.

Här kan du höra dom berätta mer om mitt abso­luta favo­rit­spår ”In The Red” på plat­tan Reve­la­tions Per Minute… och så den mest kom­mer­si­ellt gång­bara låten ”Back Again” från albu­met… med andra ord, den låt jag tror flest kom­mer ha som favorit.

0 | Kommentera! | Reflection Eternal, Revolutions Per Minute, Talib Kweli & Hi-Tek

---

---

00:33

Det har släppts väl­digt många plat­tor hit­tills under maj månad, och fler kom­mer… så det blir fler kväl­lar sit­tan­des vi datorn, med hög­ta­larna dun­kan­des och en kopp kaffe för mig. Det tar jag mer än gärna.

Den här plat­tan vet jag har varit efter­trak­tad. Om du klic­kar här kan du läsa min recen­sion av ”Distant Rela­ti­ves” med Nas & Damian Mar­ley i tid­ningen Gaffa.

Några andra plat­tor som snart släpps (tänk på att rele­a­se­da­tu­men kan ändras):

The Roots — How I Got Over släpps 15/6
The Game — The R.E.D. släpps 15/6
Plies - Goon Affi­li­a­ted släpps 25/5
Reflec­tion Eter­nal (Talib Kweli & Hi-Tek) — Revo­lu­tions Per Minute släpps 11/5
Red­man - Reg­gie släpps 1 juni

1 | Kommentera! | Damian Marley, distant relatives, Gaffa, Nas, Plies, Recension, Redman, Reflection Eternal, review, Talib Kweli & Hi-Tek, The Game, The Roots

---

---