oktober 20, 2012

Betyg: 3 av 5
Artist: Brandy
Skiva: Two Eleven

Nuförtiden blir man förvånad när RnB-artister väljer RnB som låter som genren gjorde under 90-talet. Brandy kunde ha anammat houseinfluenser såsom många av hennes genrekonkurrenter har gjort senaste åren men väljer att ignorera de största trenderna. Istället samarbetar hon med Frank Ocean, samplar Lykke Li och ger oss RnB som är förtrolig och varsam med berättelserna i centrum. Skivan innehåller få radiospår men många tillfällen till reflektion.

(Publicerad i Metro)

Comments are closed.




oktober 20, 2012

Betyg: 4 av 5
Artist: Chords
Skiva: Looped state of mind
Genre: Hiphop

Chords erbjuder genuina berättelser och en musikalisk rekreationsplats. Han står för all produktion denna gång och relaterar uppenbarligen till musikskapandet som till en dagbok. Downtempospåren är genomskjutna med reflektioner och vemod. Nu sjunger hiphopartisten lika mycket som han rappar och blir lika mycket soulartist som ibland angränsar till ett indie-sound. Chords får dig att känna, och visar att han kan vara en av våra bästa låtskapare.

(Publicerad i Metro)

Comments are closed.




oktober 20, 2012

Betyg: 4 av 5
Artist: Sjukstugan
Skiva: Rap på svenska

Ett leende är garanterat inom sekunder efter att du börjar spela på första spåret. Förklaringen är de humoristiska låttexterna och soundet. Sjukstugans hiphop förvaltar ett kulturarv från 1960-talet och mixar soul, jazz och rnb med cuts. De blandar minimalism med det omfångsrika, väver samman funkens element i sina beats och lyckas med konststycket att vara skapa det organiskt elektroniska. Låttexterna är lika fyllda med populärkulturella referenser, här nämns bland annat Kraftwerk, Frank Sinatra och Doris Days klassiker ”Que sera, sera”. Det är sjukt svängigt och sjukt svårt att låta bli att dansa. Sjukstugan har en positiv påverkan på ditt humör och din kulturella bildning.

(Publicerad i Metro)

Comments are closed.




oktober 20, 2012

Betyg: 3 av 5
Artist: Pink
Skiva: The truth about love

Hon är sannolikt mainstream-popmusiken mest trovärdiga artist och då inte endast på grund av fantastiska sångprestationer. Pink trotsar popens slätstrukna purhet och uttalar alternativa synsätt på kärlek och sex med kredibilitet som endast en kvinna över 30 har. På sjunde albumet får hon äntligen till balansen mellan pop och punkattityd och sticker ut i mängden. De återkommande Disney-liknande balladerna kunde plattan emmellertid gott ha varit utan.

(Publicerad i Metro)

Comments are closed.




september 26, 2012

Betyg: 3 av 6
Artist: Gnucci
Skiva: Oh my goodness

Den första frågan man ställer sig är vad det är Gnucci egentligen säger i sina låtar. Vid senare eftertanke märker man att det är en oväsentlig fråga eftersom det inte är innehåll som är Gnuccis krut. Gnucci bereder effekt.

Hennes musik handlar att tonsätta din lust att släppa loss och fåna dig. Gnucci framställer sig som obrydd om sin roll bakom micken och satsar både i rim och sound på samma underhållningseffekt som skaparen bakom leksaken ”gubben i lådan”. På samma sätt som plötsliga knall, dunder och dån i kombination med en rolig figur som visar sig får dig att skratta till ger de här spåren dig små doser adrenalin. Det hela är genomtänkt, det finns en efterfrågan på sådan här musik, men man kan fråga sig hur långvarig ruset är.

(Publicerad i Gaffa)

Comments are closed.




september 26, 2012

Betyg: 4 av 6
Artist: Näääk
Skiva: Mannen utan mask

När en av landets mest charmiga och karismatiske rappare släppte sitt debutalbum 2009 var temafrågan ”När ska han växa upp?”. När Näääk nu släpper uppföljaren kan svaret vara: snabbare än vi trodde. På albumet möter vi en något mer mogen och eftertänksam Näääk som har mer att säga om framför allt fler ämnen. På låtar som till exempel Hela Livet och Mannen Utan Mask överraskar han inbitna Näääk-lyssnare när han begrundar livets mening, men när han sedan återgår till att dränka dessa tankar i sprit känner sig lyssnaren bekant med honom igen.

Han rullar på beatsen med sitt eget igenkänningsbara svängiga flow. Näääk är en av de få rappare vars a-capella-rap man skulle kunna dansa till hela kvällen. Skivan rör sig soundmässigt lite ifrån förra albumets westcoast-funkiga blaxplotation-slughet till en slätare, mer sjungbar och melodiös ljudbild. De här hiphop-produktionerna framhäver hela låten mer och rappen mindre. Näääk föredrar fortfarande öl, gräs och polarna framför brudarna och påtalar att han är ett maskrosbarn, men framstår som en aning mindre rävaktig och lite mer omdömesgill. Utvecklingarna gör sammantaget att denna skivas spår förmodligen kommer gillas även av en bredare publik.

(Publicerad i Gaffa)

Comments are closed.




september 26, 2012

Betyg: 4 av 5
Artist: Sjukstugan
Skiva: Rap på svenska

Ett leende är garanterat inom sekunder efter att du börjar spela på första spåret. Förklaringen är de humoristiska låttexterna och soundet. Sjukstugans hiphop förvaltar ett kulturarv från 1960-talet och mixar soul, jazz och rnb med cuts. De blandar minimalism med det omfångsrika, väver samman funkens element i sina beats och lyckas med konststycket att vara skapa det organiskt elektroniska. Låttexterna är lika fyllda med populärkulturella referenser, här nämns bland annat Kraftwerk, Frank Sinatra och Doris Days klassiker ”Que sera, sera”. Det är sjukt svängigt och sjukt svårt att låta bli att dansa. Sjukstugan har en positiv påverkan på ditt humör och din kulturella bildning.

(Publicerad i Metro)

Comments are closed.




augusti 6, 2012

BETYG: 6 av 6
Artist: Nas
Skiva: Life is good (Def Jam)

Detta är både en epilog och ett avstamp. Detta är fullbordan av ett sista kapitel och begynnelsen på ett nytt avsnitt i Nas karriär och liv, och han har full kontroll över förloppet. Med vilja och vigör spränger Nas nu vallen och tar sig vidare in i nästa tidsrum.

Albumet är dels ett resultat av Nas omtumlande relation med ex-frun Kelis vars gröna bröllopsklänning syns på skivomslaget. Klänningen var nämligen det enda hon lämnade kvar i deras hem när de skildes åt. Delvis är albumet också resultatet av att Nas kommit till åren så pass att han nu kan begrunda sin egen livshistoria. Den snart 40-åriga raplegenden berättar återkommande om hur han har uthärdat livets svårigheter och nu står stark och stolt.

Nas har aldrig varit så personlig och samtidigt haft sådan attack. Vissa låtar är så förtroliga att man byter rysning mot rysning när spåren byter av varandra. Hans betraktande historieberättande känns igen och det gör även hans uppfostrande pekfinger. På ”Life is good” har Nas avancerat sin roll som samhällslärare.

Rapen är lika sofistikerad som aggressiv. Nas flow är som en lätt boll som studsar omkring fritt inom beatets fyra ramar. Flowet är ledigt och känns improviserad när den mjukt dansar omkring med en nästan intuitiv känsla för musikens infattning. Albumet innehåller klubb-bangers i exempelvis ”The Don”, medvetenhet i ”Worlds an addiction”, sociopolitik i ”Back When” och det personliga i ”Bye Baby”. Allt sammanfogat av ett sound som är rivigt och skakigt, mörkt och dramatiskt med inslag av soulmusik.

(Publicerad i Gaffa)

Comments are closed.




augusti 6, 2012

BETYG: 4 av 6
Artist: Fun
Skiva: Some Nights (Warner Music)

Detta är Freddie Mercury med punchlines. Det här är återkomsten av den grandiosa rocksången som vi hört väldigt lite av inom mainstreamflödet de senaste decennierna, lagd på hiphopbeats, och slutligen arrangerat för att passa Broadway.

Indierock-trion har på sitt andra album för första gången samarbetat med en hiphopmakare, nämligen Jeff Bhasker som co-producerade Kanye Wests album ”My Beaututiful Dark Twisted Fantasy”. Baskher har fått bekanta sig ordentligt med ständiga storartade tonarts-byten och utmanat varje instrument till max till att skapa så stora ljud som möjligt. Albumets första singel ”We are young” blev den första rocklåten som toppat Billboard 100-listan på nästan 4 år. Låten sålde platina efter att musikalserien ”Glee” gjorde en cover på den och senaste Super Bowl-arrangemanget visade en annons som innehöll låten.

Some Nights känns som ett collage av uttryck som trion har kärlek till. Den musikaliska entusiasmen och kreativa viljan är uppenbar medan det saknas en större autenticitet i skapandet. Collagets delar har så pass hög igenkänningsfaktor och skarvar så vasst att helheten bidrar till mer nostalgi än beundran av en innovativ sammansättning.

(Publicerad i Gaffa)

Comments are closed.




augusti 6, 2012

BETYG: 2 av 6
Artist: Cypress Hill X Rusko
Skiva: Cypress Hill X Rusko (V2/Cooperative Music)

Cypress Hill som sålde trippelplatina under 90-talet har genom åren blivit mindre relevanta med varje skivsläpp. 2010 bytte gruppen ut sina kännetecknande jazziga hiphopbeats mot gitarriff, rocksångs-refränger och samarbeten med Audioslave och Everlast och gav oss nu-metalmusik som påminde om Linkin Park-remixar. Nu slänger de även det soundet och slår ihop sina påsar med dubstep-producenten Rusko som har gjort sig ett namn genom att ta sig an en ljusare och högfrekvent upptempo-dubstep, som är lättillgänglig och tilltalar en bredare publik utanför dubstep-arenan.

Resultatet av samarbetet är fem spår av gäll och skränig elektronisk musik i kombination med stickande och genomträngande rap. Alltså inget för finsmakare, och Cypress Hills hiphopmeriter är fortsatt väldigt gamla. Men detta kan ändå kallas för en framgång då samarbetsparterna faktiskt når sitt mål. Dessa spår kommer nog att pumpas högt i studentkorridorer runtom i USA och England av mängder av unga killar i bar överkropp och lysstavar i högsta hugg.

(Publicerad i Gaffa)

Comments are closed.




Sida 1 av 912345...Sista »

Om Ametist

Ametist är musikjournalist.

Mail: ametist@ametistazordegan.com
Twitter: twitter.com/AmetistAmetist
Instagram: instagram.com/ametistametist

Läs mer om mig här.


Senaste bilden på Ametist Instagram

Följ mig på Instagram


Ametists senaste tweet

Följ mig på Twitter