Ametist Azordegan

Hör du det?

Andreas Grega är orsaken. Sångaren som efter livegigen sätter sig på scenkanten, tar fram ett dragspel och spelar för de i publiken som vill hänga kvar… killen som gärna stagedivear, innan första låten. Han som efter spelningar tar sig ut med bandet utanför arenan och kör akustiskt för de som varit för unga för att komma in. Han som sjunger om sitt hjärta som tillgängligt och sårbart. Han som gärna tar med sig sin katt till fotograferingar.

Andreas har möbelsnickeri som första yrke, ett uppehåll han gärna försvinner in i, i slutet av dagar med många intervjuer och uppmärksamhet. Det blir mycket av den varan just nu efter hans förbandsturné med Guldmicken-vinnaren Lars Winnerbäck, uppträdande på P3 Guld-galan, samarbetet med Timbuktu, Promoe och Supreme, och releasen av debutalbumet ”En sak i taget”.

Han berättade för mig att möbelsnickeriet till skillnad från musikskapandet ger hans kreativitet ramar. Träet är levande och anger regler, musiken kan han ge sig an hämningslöst. Och man får känslan att det är så han vill ha det. Gränslöst och måttlöst. Andreas Grega är en romantiker, en reflekterande outsider som vill sluka världen och känna alla känslor som den erbjuder.

In här och lyssna på min intervju med honom (Del 2).

Andreas drömmer om att samla in klotter från skolböcker och ställa ut dom, uppdelad på lektioner. Undrar om klottret på mattelektionerna skiljer sig från svenskalektioneras klotter?

http://www.andreasgrega.com

I fredags var det dags för Manifestgalan 2010. Manifest är ett musikpris som går till oberoende skivbolag, till skillnad från Grammis som inkluderar de som ligger på Major-bolag.

Idéen med Manifest är att berika svensk musikliv och lyfta fram även de mindre etablerade inom varj genrer. Det man kan applådera Manifest för är att de låter kategorin hiphop stå för sig själv. Och priset för ”Bästa textförfattare” gick till ingen mindre än Ken Ring, som även vann 20.000 kronor i vinstpengar. Kul att Ken Ring uppmärksammas på detta vis, grattis Ken. Och det är såklart lite bisarrt också eftersom han på grund av just sina låttexter varit i blåsväder och under medias förstoringsglas.

De fyra finalisterna i genren hiphop var Organismen, STOR, Promoe och Mohammed Ali. Och jag fick dela ut priset.

Nu har jag sänt sista avsnittet av ”En kärleksattack på svensk hiuphop” för denna säsong, och det är dags för lite julvila. Som musikjournalist är det ju sed på att göra en årsbästalista såhär i slutet av året. Det här året har varit väldigt händelserikt för svensk hiphop så jag tar istället och gör en lista på händelser jag kommer minnas året 2009 med.

Minnesåret 2009:

- Ken Ring säger (återigen) att han ska lägga av med musiken efter albumet ”HipHop”. Han flyttar till Kenya med sin familj och startar fotbollslaget K.R.A.C.K United.

- AFC gör comeback efter ca 6 års tystnad, men lyckas endast släppa en officiell singel. Arbetet med bloggcommunityn ”Gatuplan” tar för mycket tid i anspråk.

- EyeN´I gör debut som radioprogramledare på Sveriges Radio, Metropol.

- Promoe lyckas bli rikskändis med folkhemsdissen ”Svennebanan”, trots att han gjort hiphop i mer än ett decennium.

- Maskinen avslöjar planer på att marknadsföra  kommande plattan 2010 genom att sväva ovanför Medborgarplatsen i en zeppelinare.

- Näääk råkar göra en hiphop-klassiker och boostar sin karriär genom att sitta inne ett tag.

- Kartellens spelar för ett knökfullt tält på Hultsfred, men får sina pelningar i Stockholm saboterade av polisen som hotar krögare och klubbarrangörer med razzior och nedstängning.

- Organismen gör en 360 graders vändning. Nu vill han heta Johan Hellqvist och rappar om livet, känslor, kärlek och ensamhet på långsamma 72 bpms-beats. I albumet ”Om gud vill och vädret tillåter” är rakbladsvassa MBMA-stilen a la ”hiphophoror” bortblåst. Orsaken är ett längre förhållande som brast.

- DN skriver om mig: ”Ametist är för svensk hiphop det Obama är för USAs politik”.

- Genren Skweee sprider sig i Sverige med namn som Mackan och Kool DJ Dust i täten.

- Natural Bond gör en reunion-spelning på Fasching i stockholm. På scen står Rusiak, Petter, EyeN´I och Pee Wee, sida vid sida igen.

- J-Son beskriver sin platta ”Never Half Steppin” som innehållande kommersiella radiolåtar och klubbhits. Ett tecken på att den nya generationens svenska hiphopartister har slängt av sig ”äkthetskomplexen” och placerar sig utan hämningar i det sound som är brett och ”här och nu”.

- Kontroversernas kung Mofo toppar sin årslånga PR-kampanj med att fronta en utlottning av en natt med en tjej på en hiphop-kryssning. Media uppmärksammar och kritiserar, kryssningsbolaget nekar till all inblandning och MOFO går ”under jord”. Senare under året släpper Mofo diskret ”The persian Gold EP”. Nu satsar han på att visa sina rapskills på mer klassiska hiphop-produktioner.

- Den nya generationens svenska hiphopoartister tar ett kliv och gör officiell intåg. Mohammed Ali, Näääk, Lorentz & M.Sakarias, STOR, Pato Pooh, Maskinen och J-Son är nominerade till Grammisar, och P3-Guld.

Har jag glömt någonting?

Engagemanget kring Ken Rings sms till mig är ju onekligen jättestor. Vet inte om ens Blondinbella Den Store lyckas med ca 90 kommentarer på ett inlägg. Jag kan ju trösta er med att den information jag fick under direktsändning i fredagens program om att Ken Ring är Grammisnominerad är sann. Och min gissning är att han har slickat sina sår nu.

Märker du att det har hänt något i år? Årets Grammis-nomineringar markerar åter att det här är ett viktigt år för svensk hiphop. Detta år kan ses som året då en  ny generation svenska hiphop slog igenom. Det kan vara så att vi bevittnar ännu en milstolpe inom svensk musikhistoria. Dammen brast till slut.

För mig är det helt fantastiskt att bevittna. När jag började med mitt program ”Kärleksattacken” för snart tre år sedan var dessa s.k. nya generationens svenska hiphopartister i stort okända för massa och etablissemang. Jag har haft nöjet att få göra de allra första intervjuerna med många av dom och bli först ut att skriva om dom. Upptäcka deras stil och musikaliska preferenser, återberätta deras historia och hitta det speciella i deras livsöden och person. Det har varit oerhört kul.

De senaste tre åren har svenska hiphopscenen varit otroligt febril och explosiv. Begreppet krutdurk kommer väl till sin rätt. Scenen var mogen, och behövde en output att jobba emot. En ”kanal” som uppmärksammade, lyfte fram och sporrade.

Inget är klappat och klart dock. Det finns framtida plattor som ska recenseras, nya intervjuer som ska göras, och klubbar ska arrangeras.

Grammis 2010-nomineringarna för kategorin ÅRETS KLUBB / HIPHOP:
Andreas Tilliander – Show
J-Son – Never Half Stepping
Ken – Ring Hip Hop
Lorentz & M.Sakarias – Vi mot världen
Mange Schmidt – Odenplan stockholm 1988
Maskinen – Boys II Men
Mohammed Ali – Processen
Näääk – Näääk vem?
Promoe – Kråksången
Swingfly – God Bless The Irs

Kategorin ÅRETS NYKOMLING innehåller Lorentz & M.Sakarias – Vi mot världen och Maskinen – Miike Snow

Rösta fram din favorit här: http://www.grammis.se

Jag fick precis ett sms av Ken Ring som just nu är i Kenya. Han skickar den med anledning av P3-Gulds nomineringar som offentliggjordes idag.

”Detta skriver jag till er jag känner på Sveriges Radio. Jag brukar inte bry mig. Men idag känner jag svek från eran kanal. Svennebanan, Näääk och Lorentz & M.Sakarias. Jag tycker ni är rakt av pinsamma. Ska dessa album vara bättre än mitt senaste. Nej. Det är det inte. Jag säger inte detta som ett desperat försök att bevisa nåt. Men fan. Jag vet för fan vad hiphop är. Och det trodde jag också ni visste. Men idag känner jag mig mer beskviken på Sverige än någonsin. Idag sover ett gatubarn hos mig i Afrika. Han grät av lycka. Och det är skönt att det betyder så mycket för mig att jag ändå kan sova. Men ni verkar ha glömt vad som betyder nåt. Hiphop kallas det. Vår kultur som ni idag har spottat på. Godnatt från mig och han bredvid mig. Han är nominerad till ett liv idag. Och jag ska se till att han vinner. Ken.”

(Sms:et publiceras med godkännande av Ken)

(Du röstar på din favorit här)

Vid lunchtid idag framgick det att vår tid markerar en milstolpe för svensk hiphop. Den nya generationen artister inom genren gör nu en spurt, kliver uppåt och etablerar sig. Idag presenterades nämligen nomineringarna till P3-Guld 2010 och listan innehåller många namn som för ett år sedan var okända för journalister och den stora massan.

Årets hiphop/soul nomineringar består av Lorentz & M. Sakarias – Vi mot världen, Mohammed Ali – Processen, Näääk – Näääk vem?, Promoe – Kråksången, och Stor – Nya Skolans Ledare.

Nomineringarna till Året Låt innehåller också genren ifråga. Där finns Svennebanan med Promoe, och Redline/Salazar-producerade låten Dance With Somebody med Mando Diao.  Dessutom är även Lorentz & M. Sakarias och Maskinen nominerade till Årets nykomling.

P3 Guld kan vara det musikpriset som just nu bäst lyckats bibehålla sin status och glans. Priset är P3:s eget musikpris som sammanfattar det gångna svenska musikåret. Vinnarna utses dels av P3:s lyssnare och dels av jurygrupper. Tanken bakom kombinationen lyssnar- och jurykategorier är att P3 Guld som helhet ska innehålla både brett och smalt. Jag tackar för det…

Nu vill jag veta vem du tror tar hem priset för bästa hiphop/soul? vem röstar du på och varför?? Och rösta fram rätt vinnare meddetsamma genom att klicka här.

Missa inte det hela nu. P3 Guld direktsänds i  P3 tisdag 19 januari kl 20:03. Galan sänds även i SVT1 21.30 samma kväll. Och jag kommer få dela ut pris på galan.