Ametist Azordegan

Pato Pooh ringde in till mitt pro­gram för någon månad sen och behövde hjälp med att samla rek­vi­sita till sin musik­vi­deo till som­mar­hiten ”Imper­fectly Per­fect”. Man kan lugnt säga att önske­lis­tan var hel­vild. Han behövde bland annat: en super­hjäl­te­dräkt, en sushi-bit, en napp­flaska med mjölk, en sti­lett­kniv och en rokoko-soffa… och vi trodde för en stund att vide­o­re­gis­sö­ren Fer­nando Illezca kanske inte hade alla häs­tar hemma. Äntli­gen får vi nu se hur allt skulle använ­das. Snyggt va? och visst kom­mer Ricky till sin rätt bättre än nån­sin på denna låt?

”Imper­fectly Per­fect” är första sing­eln från rap­pa­ren Pato Pooh och R&B-sångaren Rickys gemen­samma kom­mande EP ”2 R #1 FAN”. EPn ”2 R #1 FAN” släpps den 1 Sep­tem­ber och är pro­du­ce­rad av bland andra Masse (The Sala­zar Brot­hers), Game­boi (som gjort bl.a Pato Poohs ”Follow Me”) och Pablo Paz (Ken Rings ”Ängla­barn”). Och den här låten kan du ladda ner här: http://www.zshare.net/audio/78140624edf57e49/

Det jag säger är att vi i fre­dags öppnade upp vår VIP-telefon och då ringde plöts­ligt Pato Pooh in och bad om hjälp med att hitta rek­vi­sita han behö­ver till sin musik­vi­de­o­in­spel­ning. Han behövde bland annat: en kvinn­lig super­man­dräkt, en svart piska, en strut med rosa mjuk­glass, sti­lett­kniv, en napp­flaska ed mjölk, en säng. Ken Ring smsade in och menade att han har de mil­jo­ner som fat­tas på svensk hip­hops konto… och Eboi och Gla­ciuz pre­miärspe­lade sina nya låtar.

In här för att se bil­der och lyssna på det hela!

Dess­utom redde vi ut gre­jen är med P Diddy. Kakan Her­mans­son, del i La Vida Locash-crew och klub­bar­ran­gör, ville reda ut vad hypen kring Diddy är som hon anser vara en usel rap­pare. Dj Jens från Soul Underground-radio (hiphop-radio som gått i 15 år) gick till för­svar och pra­tade om P Did­dys stjärn­sta­tus. Ame­tist och pro­du­cent David fyllde i med att Diddy bl.a pro­du­ce­rad Mariah Careys platta och många and­ras… och Big­gies såklart. Frå­gorna ledde till den eviga frå­gan om pro­du­cen­ter måste greppa mic­ken som Tim­ba­land och Kanye West exem­pel­vis… och om hur pass Big­gies död bidra­git till Did­dys storhet.

Äntli­gen är det ute. Ett pro­jekt vi job­bat på i över ett år… när­mare sagt sedan mars 2009.

Sam­lingsal­bu­met Evo­lu­tion doku­men­te­rar ett lite senare avsnitt av den svensk hip­ho­pen och en del av de som eta­ble­rat sig under de senaste åren. Samlingen är tänkt för den kul­tur­in­tres­se­rade sam­la­ren oav­sett vil­ken musik­stil du har som främsta pre­fe­rens, svensk media och jour­na­lis­ter som har dålig koll på vad are­nan har att erbjuda och tviv­lar på svensk hip­hops kva­lité, och till dig som helt enkelt gil­lar att gunga skal­len till himla sköna beats och rytmer.

Evo­lu­tion gör inga som helst anspråk på att repre­sen­tera en total bild av den dessa avsnitt av are­nan. Det är ju omöj­ligt och skulle kräva fler ski­vor än ett dubbelalbum. Det finns många bra artis­ter och band som inte är med på sam­lingen, och många har vun­nit lyss­nar­nas öron under tiden som sam­lingen vuxit fram. Det är många kraf­ter som ska lyc­kas sam­man­stråla för att en artist eller visst spår ska komma med på en sån här sam­ling. Kraf­ter som har eget liv ibland som man inte kan styra och som drar resul­ta­tet åt olika håll. Spe­ci­ellt när en skiva ges ut av ett stort skiv­bo­lag (i det här fal­let Bon­nier) som också får lov att tycka till. För­hopp­ningen är att någon annan vill  göra ännu en sam­ling om ett tag. Det ska bli spän­nande att se vilka namn som är med då.

Det är hel­ler inte meningen att ute­sluta vete­ra­ner som Pet­ter, Ken Ring, Loop­troop Roc­kers mfl. Dessa har redan sina namn ris­tade på den svenska hiphop-himlen i och med deras starka eta­ble­ring och med­ver­kan på klas­siska sam­lingen Side­walk Head­li­ners, en mil­stolpe som mar­ke­rade svensk hip­hops existens för över ett decen­nium sen.

Evo­lu­tion är ett sam­ar­bete mel­lan Sala­zar Brothers/Redline och mig. Utan dem hade det inte gått. Dessa gigan­ter har varit med mig varenda steg under hela pro­ces­sen, lagt ner av sin dyr­bara tid, och sin energi, och delat med sig av sin kun­skap. Vil­ket är helt ovär­der­ligt för en nybör­jare som mig som ald­rig varit med om att ge ut en platta. Jag är väl­digt impo­ne­rad av Sala­zar Brot­hers oänd­liga glädje och entu­si­asm. Att de tar fort­fa­rande efter snart två decen­nier i bran­schen tar sig an kär­leks­pro­jekt som denna. Med enga­ge­mang base­rad på ren lust och vilja. För mig var det helt natur­ligt att söka mig till de mest pålit­liga och mest proff­siga inom områ­det för att kunna för­verk­liga en idé.

Vi har job­bat rätt hårt och länge och är nu stolta över att kunna bjuda in dig till hem­si­dan för att läsa på om pro­jek­tet, lyssna på musi­ken, se teaser-videos och kommentera.

Var­så­god, www.evolutionhiphop.se

Nya musik­vi­deon till STORs låt ”Allt vi gjort” släpp­tes på nätet igår efter mas­sivt tjat från fans som inte ville vänta till rele­a­se­fes­ten som är på Berns ikväll den 31/3.

Mer hiphop-känsla i en musik­vi­deo från man ju leta efter. Flera ele­ment van­liga för hip­hop­mu­sik­vi­deos är på sin plats: barn­domsmin­nen, barn, modern, det dras i t-shirtar för att log­gan ska visas upp, grill­par­tyt, studsande lowrider-bilar, mäk­tig gång förbi kame­ran i slow­mo­tion, en hund och mas­sor av cameos… till och med jag gör en. Det är inte ofta jag tac­kar ja till att vara med i musik­vi­deos, men när STOR frå­gade kunde jag inte säga nej helt enkelt.

Visst har den en del gemen­samt med denna? som även inne­hål­ler ännu ett hiphopmusikvideo-element, näm­li­gen kneg.

Nu har jag sänt sista avsnit­tet av ”En kär­lek­s­at­tack på svensk hiup­hop” för denna säsong, och det är dags för lite jul­vila. Som musik­jour­na­list är det ju sed på att göra en årsbäs­ta­lista såhär i slu­tet av året. Det här året har varit väl­digt hän­del­se­rikt för svensk hip­hop så jag tar istäl­let och gör en lista på hän­del­ser jag kom­mer min­nas året 2009 med.

Min­ne­så­ret 2009:

- Ken Ring säger (återi­gen) att han ska lägga av med musi­ken efter albu­met ”Hip­Hop”. Han flyt­tar till Kenya med sin familj och star­tar fot­bollsla­get K.R.A.C.K United.

- AFC gör come­back efter ca 6 års tyst­nad, men lyc­kas endast släppa en offi­ci­ell singel. Arbe­tet med bloggcom­mu­ni­tyn ”Gatu­plan” tar för myc­ket tid i anspråk.

- EyeN´I gör debut som radi­o­pro­gram­le­dare på Sve­ri­ges Radio, Metropol.

- Pro­moe lyc­kas bli rik­skän­dis med folk­hems­dis­sen ”Sven­ne­ba­nan”, trots att han gjort hip­hop i mer än ett decennium.

- Maski­nen avslö­jar pla­ner på att mark­nads­föra  kom­mande plat­tan 2010 genom att sväva ovan­för Med­bor­gar­plat­sen i en zeppelinare.

- Näääk råkar göra en hiphop-klassiker och boos­tar sin kar­riär genom att sitta inne ett tag.

- Kar­tel­lens spe­lar för ett knök­fullt tält på Hults­fred, men får sina pel­ningar i Stock­holm sabo­te­rade av poli­sen som hotar krö­gare och klub­bar­ran­gö­rer med raz­zior och nedstängning.

- Orga­nis­men gör en 360 gra­ders vänd­ning. Nu vill han heta Johan Hellqvist och rap­par om livet, käns­lor, kär­lek och ensam­het på lång­samma 72 bpms-beats. I albu­met ”Om gud vill och väd­ret tillå­ter” är rak­bladsvassa MBMA-stilen a la ”hip­hop­ho­ror” bort­blåst. Orsa­ken är ett längre för­hål­lande som brast.

- DN skri­ver om mig: ”Ame­tist är för svensk hip­hop det Obama är för USAs politik”.

- Gen­ren Skweee spri­der sig i Sve­rige med namn som Mac­kan och Kool DJ Dust i täten.

- Natu­ral Bond gör en reunion-spelning på Fasching i stock­holm. På scen står Rusiak, Pet­ter, EyeN´I och Pee Wee, sida vid sida igen.

- J-Son beskri­ver sin platta ”Never Half Step­pin” som inne­hål­lande kom­mer­si­ella radi­olå­tar och klubb­hits. Ett tec­ken på att den nya gene­ra­tio­nens svenska hip­ho­par­tis­ter har slängt av sig ”äkthets­kom­plexen” och pla­ce­rar sig utan häm­ningar i det sound som är brett och ”här och nu”.

- Kon­tro­ver­ser­nas kung Mofo top­par sin årslånga PR-kampanj med att fronta en utlott­ning av en natt med en tjej på en hiphop-kryssning. Media upp­märk­sam­mar och kri­ti­se­rar, kryss­nings­bo­la­get nekar till all inbland­ning och MOFO går ”under jord”. Senare under året släp­per Mofo dis­kret ”The per­sian Gold EP”. Nu sat­sar han på att visa sina rapskills på mer klas­siska hiphop-produktioner.

- Den nya gene­ra­tio­nens svenska hip­ho­po­ar­tis­ter tar ett kliv och gör offi­ci­ell intåg. Moham­med Ali, Näääk, Lorentz & M.Sakarias, STOR, Pato Pooh, Maski­nen och J-Son är nomi­ne­rade till Gram­mi­sar, och P3-Guld.

Har jag glömt någonting?

Det är så här­ligt att få vara med i den här eran av svensk hip­hop. Jag har ju inte varit med från bör­jan, inte varit aktiv inom musiksce­nen när sam­lingen Side­walk Head­li­ners kom ut 1998 och tiden då dagens lejon och vete­ra­ner som Pet­ter, Tim­buktu och Ken Ring slog ige­nom. Men jag är rik­tigt glad över att vara del av den nya svenska hiphop-historian.

Jag läng­tar redan till tredje omgången med svensk hip­hop på Mose­backe i sam­ar­bete med Yes!. I två omgångar har  vi valt en lineup bestå­ende av de vi tror är en del av svensk hip­hops fram­tid för en kon­sert­kväll. Första omgången novem­ber 2008 blev det Pato Pooh, J-Son, Henok Achido, Ally­a­wan, Prop Dylan och STOR. Anda omgången okto­ber 2009 blev det Moham­med Ali, Laby­rint, Näääk & Safe­houseStaff och Zacke.

Det är så kul att få upp­leva hur snabbt det rör på sig mitt under näsan på en. De flesta av den nya gene­ra­tio­nens svenska hip­ho­par­tis­ter gör sina första radi­o­in­ter­vjuer i mitt pro­gram och jag har fått chan­sen att bli den första att recen­sera och skriva om dom i dags­pres­sen. Flera av dom som Adam Tensta, Pato Pooh och J-Son sit­ter idag i TV4s mor­gon­soffa, och sig­ne­rar tishor i SVTs Lilla Aktuellt.

Det är här­ligt… vi befin­ner oss i en myc­ket spe­ci­ell tid för gen­ren i Sve­rige, nu föds nästa decen­ni­ums stjär­nor som ska figu­rera i are­nan sida vid sida om vete­ra­nerna. Are­nan var mogen, och det ska­pa­des medi­e­ka­na­ler som kunde fånga upp. Kanske är vi lite omed­vetna om det som hän­der nu, men jag är helt tagen. Titta själv… nu sit­ter de där.

I fre­da­gens Kär­lek­s­at­tack på svensk hiphop:

Klicka här för att lyssna på det som sades. Häng med i den svenska hiphopen.

Jag spe­lade en helt ny remake av Pato Poohs låt ”Follow Me” och Rigos låt ”Kill Our Vibe”. En mashup som Rigo mai­lade mig mitt i nat­ten för två dagar sedan. Vi pra­tade även om en ny vänd­ning inom hip­ho­pen, att högerex­trema bör­jat sprida sitt bud­skap genom att göra hip­hop­mu­sik.

Och den stora snacki­sen var artis­ten MOFOs utveck­ling. MOFO som ville vara den svenska hip­ho­pens PR-kung. Du minns väl att han bl.a utlyste en täv­ling där den som ska­pade den största MOFO-facebookgruppen vann 300.000 kr. Och sedan fron­tade en utlott­ning av en natt med en tjej på en kryss­ning. Det var inte hans ini­ti­a­tiv men kryss­nings­bo­la­get gick taket, jag skrev ett upp­märk­sam­mat blog­gin­lägg och där­ef­ter har det varit rätt tyst kring MOFO tills han i okt släppte ”The Per­sian Gold EP”. EP:n släpp­tes på youtube och någon enstaka låt finns för ned­ladd­ning om man letar hårt. Annars har EP:n mark­nads­förts rätt anspråks­löst med utskick på mailing­lis­tor. Det är något spän­nande som hän­der med MOFO… Han har ju även ett nytt sound, mer klas­siska hiphopproduktioner.

Dess­utom blev det rik­tigt tung musik med Gue­rilla War Tactics som jag tror på… mer om dom sen.

Kanske har vi fått vår egen Hype Wil­li­ams? Fast vår stjärn-musikvideomakare har ingen kär­lek till gung­ande rum­por och cham­pagne­sprut på nakna tje­jer… han gör det istäl­let eklek­tiskt, färg­grannt och rätt elektro­niskt. Hans musik­vi­deos bju­der på gamla tiders sym­bo­ler och nya tiders vibe, och de är väl­digt ambitiösa.

Maceo Frost är bara 19 år men har redan hun­nit jobba med artis­ter som Adam Tensta, Pato Pooh, Lazee, Ken Ring, Blues och Supa­hu­mans. Han har på kort tid visat att han har fing­er­topps­känsla och inte minst, god smak. Kanske lig­ger det litegrann i generna? Maceo är son till en av våra svenska hiphop-pinjonärer Damon Frost.

Maceo ska du hålla ögonen på.

Maceo Frost

Här är två av Maceo Frost’s senaste verk, beskrivna av honom själv.

Supa­hu­mans — Double Trouble: — Jag ville göra någon­ting rik­tigt bra till mitt slut­pro­jekt i gym­na­siet. Det var min första rik­tiga musikvideo-projekt. Videon är en hyll­ning till legen­derna inom hip­hop och är inspi­re­rad av Bigg Daddy Kane, Par­li­a­ment, Fun­ka­de­lics och KRS-ONE. Det jag vill visa med videon är en annan sida av hip­hop än den vi ser överallt idag, visa att man kan vara annorlunda. ”The sky’s the limit, but to space we’re headed!”

Pato Pooh ft. Adam Tensta — Follow Me: - Jag fick idéen för unge­fär ett år sedan, när Pato spe­lade upp den instru­men­tala ver­sio­nen av låten. Tyckte den var galen! Eftersom jag själv växt upp med Nintendo-spelen så ville jag att videon skulle bli en nostal­gisk trip genom spel­histo­rien. Ville göra en video som alla orkar titta på, även de som inte lyss­nar på hip hop.

Maceo avslu­tar med: — Just nu vill jag fort­sätta kunna göra det jag gör nu, Göra videos på mitt sätt, ha roligt, stän­digt utveck­las och bli myc­ket myc­ket bättre än vad jag är nu!