Ametist Azordegan

Äntli­gen är det ute. Ett pro­jekt vi job­bat på i över ett år… när­mare sagt sedan mars 2009.

Sam­lingsal­bu­met Evo­lu­tion doku­men­te­rar ett lite senare avsnitt av den svensk hip­ho­pen och en del av de som eta­ble­rat sig under de senaste åren. Samlingen är tänkt för den kul­tur­in­tres­se­rade sam­la­ren oav­sett vil­ken musik­stil du har som främsta pre­fe­rens, svensk media och jour­na­lis­ter som har dålig koll på vad are­nan har att erbjuda och tviv­lar på svensk hip­hops kva­lité, och till dig som helt enkelt gil­lar att gunga skal­len till himla sköna beats och rytmer.

Evo­lu­tion gör inga som helst anspråk på att repre­sen­tera en total bild av den dessa avsnitt av are­nan. Det är ju omöj­ligt och skulle kräva fler ski­vor än ett dubbelalbum. Det finns många bra artis­ter och band som inte är med på sam­lingen, och många har vun­nit lyss­nar­nas öron under tiden som sam­lingen vuxit fram. Det är många kraf­ter som ska lyc­kas sam­man­stråla för att en artist eller visst spår ska komma med på en sån här sam­ling. Kraf­ter som har eget liv ibland som man inte kan styra och som drar resul­ta­tet åt olika håll. Spe­ci­ellt när en skiva ges ut av ett stort skiv­bo­lag (i det här fal­let Bon­nier) som också får lov att tycka till. För­hopp­ningen är att någon annan vill  göra ännu en sam­ling om ett tag. Det ska bli spän­nande att se vilka namn som är med då.

Det är hel­ler inte meningen att ute­sluta vete­ra­ner som Pet­ter, Ken Ring, Loop­troop Roc­kers mfl. Dessa har redan sina namn ris­tade på den svenska hiphop-himlen i och med deras starka eta­ble­ring och med­ver­kan på klas­siska sam­lingen Side­walk Head­li­ners, en mil­stolpe som mar­ke­rade svensk hip­hops existens för över ett decen­nium sen.

Evo­lu­tion är ett sam­ar­bete mel­lan Sala­zar Brothers/Redline och mig. Utan dem hade det inte gått. Dessa gigan­ter har varit med mig varenda steg under hela pro­ces­sen, lagt ner av sin dyr­bara tid, och sin energi, och delat med sig av sin kun­skap. Vil­ket är helt ovär­der­ligt för en nybör­jare som mig som ald­rig varit med om att ge ut en platta. Jag är väl­digt impo­ne­rad av Sala­zar Brot­hers oänd­liga glädje och entu­si­asm. Att de tar fort­fa­rande efter snart två decen­nier i bran­schen tar sig an kär­leks­pro­jekt som denna. Med enga­ge­mang base­rad på ren lust och vilja. För mig var det helt natur­ligt att söka mig till de mest pålit­liga och mest proff­siga inom områ­det för att kunna för­verk­liga en idé.

Vi har job­bat rätt hårt och länge och är nu stolta över att kunna bjuda in dig till hem­si­dan för att läsa på om pro­jek­tet, lyssna på musi­ken, se teaser-videos och kommentera.

Var­så­god, www.evolutionhiphop.se

Till pro­gram­met för mer info!

Lyssna fre­dag 15 — 17, repris lör­dag 17 — 19 genom 93,8 (Sthlm) eller genom web­ben här, klicka på ”Lyssna direkt knap­pen”. Cheers!

Att enga­gera Tomas Rusiak i sin pro­duk­tion inne­bär inte bara magiska beats och kom­pe­tenta pro­duk­tio­ner som letar sig upp på topp­lis­tor och dj:s play­lists, utan oftast även ome­del­bar upp­märk­sam­het från journalister.

Media full­stän­digt ääälskar Rusiak och hans bra­va­der. Han har blått blod i sina ådror. Det är inte ärft­ligt, och inte lagstad­gat. Men han är näs­tan en adels­man i musik­sam­man­hang och som det sig bör har han lite för­tur till musik­jour­na­lis­ters öron, och skri­ben­ters författande.

Jag kal­lar det ”The force of Rusiak”. Vissa har det bara, pon­dus. Den till den till synes natur­liga för­måga att inge respekt och göra avtryck.

Tomas Rusiak

Ett gott exem­pel är när Rusiak pro­du­ce­rade Adiam Dymotts album. Adi­ams namn bör­jade använ­das med Rusiak som pre­fix och tid­ningen Groove var en av många som satte rubri­ker som ”Adiam Dymott, Rusi­aks sou­liga pop­fynd”, medan andra tid­ningar valde helt enkelt att inter­vjua Rusiak istäl­let. Och i musik­vi­deon till Adi­ams låt ”Miss You” vänds kame­ran oftare mot Rusiak och Adiam kom­mer i skymun­dan. Kanske blev Adiam ”offer” för kom­bi­na­tio­nen av ”The force of Rusiak” och att hon är kvinna, vil­ket bru­kar inne­bära att man får slåss för legi­ti­mi­tet och utrymme. Eller så har hon inte till­räck­ligt myc­ket att erbjuda. Det åter­står att se.

Senaste nytt är att Rusiak pro­du­ce­rar Näääk & Nimos nästa EP.

Nu har jag sänt sista avsnit­tet av ”En kär­lek­s­at­tack på svensk hiup­hop” för denna säsong, och det är dags för lite jul­vila. Som musik­jour­na­list är det ju sed på att göra en årsbäs­ta­lista såhär i slu­tet av året. Det här året har varit väl­digt hän­del­se­rikt för svensk hip­hop så jag tar istäl­let och gör en lista på hän­del­ser jag kom­mer min­nas året 2009 med.

Min­ne­så­ret 2009:

- Ken Ring säger (återi­gen) att han ska lägga av med musi­ken efter albu­met ”Hip­Hop”. Han flyt­tar till Kenya med sin familj och star­tar fot­bollsla­get K.R.A.C.K United.

- AFC gör come­back efter ca 6 års tyst­nad, men lyc­kas endast släppa en offi­ci­ell singel. Arbe­tet med bloggcom­mu­ni­tyn ”Gatu­plan” tar för myc­ket tid i anspråk.

- EyeN´I gör debut som radi­o­pro­gram­le­dare på Sve­ri­ges Radio, Metropol.

- Pro­moe lyc­kas bli rik­skän­dis med folk­hems­dis­sen ”Sven­ne­ba­nan”, trots att han gjort hip­hop i mer än ett decennium.

- Maski­nen avslö­jar pla­ner på att mark­nads­föra  kom­mande plat­tan 2010 genom att sväva ovan­för Med­bor­gar­plat­sen i en zeppelinare.

- Näääk råkar göra en hiphop-klassiker och boos­tar sin kar­riär genom att sitta inne ett tag.

- Kar­tel­lens spe­lar för ett knök­fullt tält på Hults­fred, men får sina pel­ningar i Stock­holm sabo­te­rade av poli­sen som hotar krö­gare och klub­bar­ran­gö­rer med raz­zior och nedstängning.

- Orga­nis­men gör en 360 gra­ders vänd­ning. Nu vill han heta Johan Hellqvist och rap­par om livet, käns­lor, kär­lek och ensam­het på lång­samma 72 bpms-beats. I albu­met ”Om gud vill och väd­ret tillå­ter” är rak­bladsvassa MBMA-stilen a la ”hip­hop­ho­ror” bort­blåst. Orsa­ken är ett längre för­hål­lande som brast.

- DN skri­ver om mig: ”Ame­tist är för svensk hip­hop det Obama är för USAs politik”.

- Gen­ren Skweee spri­der sig i Sve­rige med namn som Mac­kan och Kool DJ Dust i täten.

- Natu­ral Bond gör en reunion-spelning på Fasching i stock­holm. På scen står Rusiak, Pet­ter, EyeN´I och Pee Wee, sida vid sida igen.

- J-Son beskri­ver sin platta ”Never Half Step­pin” som inne­hål­lande kom­mer­si­ella radi­olå­tar och klubb­hits. Ett tec­ken på att den nya gene­ra­tio­nens svenska hip­ho­par­tis­ter har slängt av sig ”äkthets­kom­plexen” och pla­ce­rar sig utan häm­ningar i det sound som är brett och ”här och nu”.

- Kon­tro­ver­ser­nas kung Mofo top­par sin årslånga PR-kampanj med att fronta en utlott­ning av en natt med en tjej på en hiphop-kryssning. Media upp­märk­sam­mar och kri­ti­se­rar, kryss­nings­bo­la­get nekar till all inbland­ning och MOFO går ”under jord”. Senare under året släp­per Mofo dis­kret ”The per­sian Gold EP”. Nu sat­sar han på att visa sina rapskills på mer klas­siska hiphop-produktioner.

- Den nya gene­ra­tio­nens svenska hip­ho­po­ar­tis­ter tar ett kliv och gör offi­ci­ell intåg. Moham­med Ali, Näääk, Lorentz & M.Sakarias, STOR, Pato Pooh, Maski­nen och J-Son är nomi­ne­rade till Gram­mi­sar, och P3-Guld.

Har jag glömt någonting?

Enga­ge­manget kring Ken Rings sms till mig är ju onek­li­gen jät­tes­tor. Vet inte om ens Blon­din­bella Den Store lyc­kas med ca 90 kom­men­ta­rer på ett inlägg. Jag kan ju trösta er med att den infor­ma­tion jag fick under direkt­sänd­ning i fre­da­gens pro­gram om att Ken Ring är Gram­mis­no­mi­ne­rad är sann. Och min giss­ning är att han har slic­kat sina sår nu.

Mär­ker du att det har hänt något i år? Årets Grammis-nomineringar mar­ke­rar åter att det här är ett vik­tigt år för svensk hip­hop. Detta år kan ses som året då en  ny gene­ra­tion svenska hip­hop slog ige­nom. Det kan vara så att vi bevitt­nar ännu en mil­stolpe inom svensk musik­histo­ria. Dam­men brast till slut.

För mig är det helt fan­tas­tiskt att bevittna. När jag bör­jade med mitt pro­gram ”Kär­lek­s­at­tac­ken” för snart tre år sedan var dessa s.k. nya gene­ra­tio­nens svenska hip­ho­par­tis­ter i stort okända för massa och eta­blis­se­mang. Jag har haft nöjet att få göra de allra första inter­vju­erna med många av dom och bli först ut att skriva om dom. Upp­täcka deras stil och musi­ka­liska pre­fe­ren­ser, åter­be­rätta deras histo­ria och hitta det spe­ci­ella i deras livs­ö­den och per­son. Det har varit oer­hört kul.

De senaste tre åren har svenska hip­hop­sce­nen varit otro­ligt feb­ril och explo­siv. Begrep­pet krut­durk kom­mer väl till sin rätt. Sce­nen var mogen, och behövde en out­put att jobba emot. En ”kanal” som upp­märk­sam­made, lyfte fram och sporrade.

Inget är klap­pat och klart dock. Det finns fram­tida plat­tor som ska recen­se­ras, nya inter­vjuer som ska göras, och klub­bar ska arrangeras.

Gram­mis 2010-nomineringarna för kate­go­rin ÅRETS KLUBB / HIPHOP:
Andreas Tilli­an­der — Show
J-Son — Never Half Step­ping
Ken — Ring Hip Hop
Lorentz & M.Sakarias — Vi mot värl­den
Mange Sch­midt — Oden­plan stock­holm 1988
Maski­nen — Boys II Men
Moham­med Ali — Pro­ces­sen
Näääk — Näääk vem?
Pro­moe — Kråk­sången
Swing­fly — God Bless The Irs

Kate­go­rin ÅRETS NYKOMLING inne­hål­ler Lorentz & M.Sakarias — Vi mot värl­den och Maski­nen — Miike Snow

Rösta fram din favo­rit här: http://www.grammis.se

Jag fick pre­cis ett sms av Ken Ring som just nu är i Kenya. Han skic­kar den med anled­ning av P3-Gulds nomi­ne­ringar som offent­lig­gjor­des idag.

”Detta skri­ver jag till er jag kän­ner på Sve­ri­ges Radio. Jag bru­kar inte bry mig. Men idag kän­ner jag svek från eran kanal. Sven­ne­ba­nan, Näääk och Lorentz & M.Sakarias. Jag tyc­ker ni är rakt av pin­samma. Ska dessa album vara bättre än mitt senaste. Nej. Det är det inte. Jag säger inte detta som ett despe­rat för­sök att bevisa nåt. Men fan. Jag vet för fan vad hip­hop är. Och det trodde jag också ni visste. Men idag kän­ner jag mig mer beskvi­ken på Sve­rige än någon­sin. Idag sover ett gatu­barn hos mig i Afrika. Han grät av lycka. Och det är skönt att det bety­der så myc­ket för mig att jag ändå kan sova. Men ni ver­kar ha glömt vad som bety­der nåt. Hip­hop kal­las det. Vår kul­tur som ni idag har spot­tat på. God­natt från mig och han bred­vid mig. Han är nomi­ne­rad till ett liv idag. Och jag ska se till att han vin­ner. Ken.”

(Sms:et pub­li­ce­ras med god­kän­nande av Ken)

(Du rös­tar på din favo­rit här)

Vid lunch­tid idag fram­gick det att vår tid mar­ke­rar en mil­stolpe för svensk hip­hop. Den nya gene­ra­tio­nen artis­ter inom gen­ren gör nu en spurt, kli­ver uppåt och eta­ble­rar sig. Idag pre­sen­te­ra­des näm­li­gen nomi­ne­ring­arna till P3-Guld 2010 och lis­tan inne­hål­ler många namn som för ett år sedan var okända för jour­na­lis­ter och den stora massan.

Årets hiphop/soul nomi­ne­ringar består av Lorentz & M. Saka­rias – Vi mot värl­den, Moham­med Ali – Pro­ces­sen, Näääk – Näääk vem?, Pro­moe – Kråksången, och Stor – Nya Sko­lans Ledare.

Nomi­ne­ring­arna till Året Låt inne­hål­ler också gen­ren ifråga. Där finns Sven­ne­ba­nan med Pro­moe, och Redline/Sala­zar–pro­du­ce­rade låten Dance With Some­body med Mando Diao.  Dess­utom är även Lorentz & M. Saka­rias och Maski­nen nomi­ne­rade till Årets nykomling.

P3 Guld kan vara det musik­pri­set som just nu bäst lyc­kats bibe­hålla sin sta­tus och glans. Pri­set är P3:s eget musik­pris som sam­man­fat­tar det gångna svenska musi­kå­ret. Vin­narna utses dels av P3:s lyss­nare och dels av jurygrup­per. Tan­ken bakom kom­bi­na­tio­nen lyss­nar– och jury­ka­te­go­rier är att P3 Guld som hel­het ska inne­hålla både brett och smalt. Jag tac­kar för det…

Nu vill jag veta vem du tror tar hem pri­set för bästa hiphop/soul? vem rös­tar du på och var­för?? Och rösta fram rätt vin­nare med­det­samma genom att klicka här.

Missa inte det hela nu. P3 Guld direkt­sänds i  P3 tis­dag 19 janu­ari kl 20:03. Galan sänds även i SVT1 21.30 samma kväll. Och jag kom­mer få dela ut pris på galan.