Ametist Azordegan

(Upp­da­te­ring 24/12, 2010: Avsnitt 3 och 4 är bort­tagna från inter­net av SVT. De bar­nen som syn­tes på dessa avsnitt får av säker­hets­skäl inte synas på inter­net en längre tid).

Här är alla delar från min resa till Euro­pas fat­ti­gaste land Mol­da­vien. Jag rekom­men­de­rar avsnitt 3 och 4 spe­ci­ellt… Du kan bidra till kam­pen mot barn­han­del genom att bidra till årets Musik­hjäl­pen.

(Upp­da­te­ring 24/12, 2010: Avsnitt 3 och 4 är bort­tagna från inter­net av SVT. De bar­nen som syn­tes på dessa avsnitt får av säker­hets­skäl inte synas på inter­net en längre tid)

Förra året var jag en av pro­gram­le­darna för Musik­hjäl­pen. Idag star­tar Musik­hjäl­pen 2010 med Jason (Tim­buktu), Nour och Mar­tina som låses in i ett glas­hus på Gus­tav Adolfs torg i Malmö för att samla in pengar i kam­pen mot barn­han­del. Musik­hjäl­pen sänds i P3, svt2 och här på web­ben. Med start kl 17.00 på Luciadagen.

Jag bidrar genom att jag reste till Mol­da­vien för att träffa barn som varit sålda till sex­han­deln och gjorde en doku­men­tär­se­rie på fem delar som kom­mer sän­das på SVT varje kväll den här vec­kan. Jag kom­mer också åka till Malmö och vara med i huset till­sam­mans med pro­gram­le­darna på ons­dag och lör­dag kväll, så vi ses på tv då.

Gatu­barnscen­tret jag besökte hette Aschi­uta Chi­sinau, och stöds av Rädda Bar­nen och finns i huvud­sta­den Chi­sinau, på barn­hem­met bor barn mel­lan ca 6–16 år.

Min doku­men­tär­se­rie kom­mer läg­gas upp på web­ben också, ifall du mis­sar tv-sändningen. Här hit­tar du avsnit­ten. Kom­men­tera gärna här och säg vad du tycker.

Imor­gon mån­dag åker jag iväg till Mol­da­vien till­sam­mans med ett SVT-filmteam , åter hemma på fre­dag kväll.

Vi kom­mer att besöka Gatu­barnscen­ter Aschi­uta Chi­sinau som stöds av Rädda Bar­nen och finns i huvud­sta­den Chi­sinau. På barn­hem­met bor barn mel­lan ca 6 — 16 år som varit utsatta för traf­fic­king (sex­han­del), och dessa ska jag träffa. Vi ska filma ett 6 avsnitt lång serie som sänds under vec­kan då årets Musik­hjäl­pen är igång. Ett avsnitt varje kväll, och besö­ker jag Musik­hjäl­pens glass­hus någon gång den vec­kan för att berätta om mina upplevelser.

Jag kän­ner verk­li­gen att det här är en utma­ning, både för mig som jour­na­list och som män­ni­ska. Det kom­mer att bli påfres­tande såklart. Men jag är omgi­ven av ett bra team och ska nog klara det. Dock har min mor­mor här hemma inte långt kvar, jag hop­pas hon finns kvar tills dess att jag är hemma igen.

Jag tänkte att att den som vill kan följa med mig under resans gång genom att följa mig på Twit­ter. Tänkte dela med mig så myc­ket jag kan där… har ingen aning vad jag kom­mer att möta och känna, så vi får se vad som kom­mer ut där. Men följ mig så upp­täc­ker vi till­sam­mans twitter.com/ametistametist.

Mer om årets Musik­hjäl­pen: Temat för årets Musik­hjäl­pen är ”Barn är inte till salu”

Musik­hjäl­pen 2009

Musik­hjäl­pen, ett insam­lings­pro­gram på direkt­sänt dyg­net runt i en vecka på SVT och SR som 2009 led­des av mig Ame­tist, Jason (Tim­buktu) och Chris­ter. Vi sam­lade in mer än 5,7 mil­jo­ner kro­nor i kam­pen mot Malaria.

Musik­hjäl­pen, ett insam­lings­pro­gram som 2009 led­des av mig Ame­tist, Jason (Tim­buktu) och Chris­ter. Vi sam­lade in mer än 5,7 mil­jo­ner kro­nor i kam­pen mot Malaria.

Gatu­tid­ningen Situ­a­tion Stock­holm som i flera år hjälpt till att för­sörja sta­dens hem­lösa har gjort en inter­vju med mig som du kan läsa om du klic­kar här.

Foto: Cyril Hellman/Situation Stockholm

Intrevjun hand­lar om hur jag ham­nat här, mitt poli­tiska tänk, iden­ti­tet, mitt pro­gram och kom­mande sam­lingen Evolution.

Ps. Jag har bett dom göra några ändringa i tex­ten: Chris­ter var också med och gjorde Musik­hjäl­pen, Moham­med Ali har inte gjort sin allra första inter­vju hos mig, och Pet­ters namn ska läg­gas till Tum­buk­tus och Blues.

Tea­met, Musik­hjäl­pen 2009

Janu­ari är här och det är dags att sparka undan mystäc­ket och kasta sig till­baka i ekorr­hjul och våra våra van­liga ruti­ner. Per­son­li­gen ser jag fram emot det, för jag gil­lar när det hän­der saker, för då kän­ner jag att jag lever.

Pro­jek­tet sam­lade in över 5.7 mil­jo­ner kro­nor. Jag skri­ver ”pro­jek­tet” och inte ”vi” för jag anser att det hela är svenska fol­kets verk. 5,7 mil­jo­ner är en fan­tas­tisk summa med tanke på att peng­arna främst kom­mer från rätt små bidrag från enskilda svenska indi­vi­der, rätt unga pri­vat­per­so­ner och inte främst från företag.

Som många andra visste inte vi att det dör ett barn var tret­tionde sekund i Mala­ria som alltså är en fat­tig­doms­sjuk­dom vil­ket inne­bär att vi kanske hade utro­tat och även haft ett vac­cin mot Mala­ria om den varit utspridd i Väst­värl­den. Det hela hand­lar om vad de län­der som har råd pri­o­ri­te­rar… Jag menar, medi­cin som botar en drab­bad per­son kos­tar endast fem kro­nor. Och ett mygg­nät som kan skydda uppe­mot fyra per­so­ner mot mala­ria kos­tar runt fyr­tio kro­nor. När vi lyc­kats för­medla dessa siff­ror var det som att en damm brast. Bidra­gen rul­lade in. Och inne i huset kän­des insam­lingen bit­vis som en folk­rö­relse. Det hand­lade om att göra det själv, att för en stund inte behöva för­lita sig på poli­ti­ker som ska ta beslu­ten om att hjälpa behö­vande, inga avtal som ska skri­vas under av män i kosty­mer… nu tog vi det till­baka, nu gjorde vi det själva. För vi insåg att vi kunde. Och det var magiskt. Och det var där­för vi grät när vi sa våra sista ord i radion.

Jag är en cyni­ker. Jag har inte myc­ket till­tro eller hjärta för poli­ti­ken. Poli­ti­ken svi­ker mig hela tiden, vi har en dålig rela­tion. Mak­t­ord­ningen i värl­den får mig att känna mig makt­lös. Att det gene­rellt är den vita medel­ål­ders man­nens pre­fe­ren­ser och refe­rens­ra­mar som styr vår värld gör mig fru­stre­rad. Att vi män­ni­skor oftast är bric­kor som mani­pu­le­ras och styrs likt mari­o­nett­doc­kor i pro­fi­tens och kapi­ta­lis­mens anda gör mig arg. Att san­ningen ibland mör­kas gör mig sårad. Arbe­tet med Musik­hjäl­pen blev i min värld en liten luft­ficka. För en stund hade vi van­ligt folk mak­ten att för­ändra. Vi tog det till­baka. Jag kom­mer att för­söka ta med mig den här käns­lan i hjär­tat nu. Jag ska för­söka bibe­hålla den glöd som tän­des och som värmde mitt bröst. Jag fick se att män­ni­skor vill göra det bättre för sina med­män­ni­skor. Att du pre­cis som jag bryr dig.

Och du, efter att pro­gram­met har sänts i radio och web-TV dyg­net runt, TV nit­ton tim­mar om dyg­net har unga män­ni­skor lyc­kats bevisa att de visst vill ha pro­gram som enga­ge­rar och utma­nar. Att vi inte alls bara vill under­hål­las med för­strö­else a la Anna Anka. Unga män­ni­skors vilja, intel­li­gens och enga­ge­mang kan vara underskattat.

(Klicka för för­sto­ring, är bil­den för stor kan grabba den och ”dra” den uppåt)

Innan jag kör på med att musik­blogga här på sidan läg­ger jag upp mina favo­rit­klipp från musik­hjäl­pen här som du kan titta på.

Det första klip­pet är när vi avslu­tat upp­dra­get att samla in pengar i kam­pen mot mala­ria. Fil­men visar sista minu­ter i huset bakom mik­ro­fo­nerna och våra första utan­för i det fria. Vi grät nog cirka fem gånger på mindre än två timmar.

Jag och Jason bör­jade använda begrep­pet ”Bob Hans­son i mitt hjärta” efter att för­fat­ta­ren, poe­ten och kär­le­kens kri­gare Bob Hans­son kom förbi oss i stu­dion och läste upp en dikt han skri­vit. Dik­ten var spe­ci­al­skri­ven till en lyss­nare som ”köpt den” och gett peng­arna till vår sak. Dik­ten berörde, moti­ve­rade svenska fol­ket, gjorde oss ödmjuka inför livet, och fick mig att gråta.

En annan favo­rit var när min vän Musse Has­sel­vall och Usama Aziz kom förbi, bidrog till insam­lingen genom att auk­tio­nera ut brott­ning med Musse och pas­sade på och brot­tade ner oss. Usama skrev sedan på sin blogg att jag gett dom mest mot­sånd. Ha!

(Du hit­tar fler av mina favo­rit­klipp från Musik­hjäl­pen på min Youtu­be­ka­nal: http://www.youtube.com/Loveassault)

Imor­gon mån­dag blir jag inlåst i en glas-studio mitt på Ave­nyn i Göte­borg med Tim­buktu och P3 pro­gram­le­da­ren Chris­ter och vi ska sända radio och TV dyg­net runt från mån­dag till sön­dag. Vi får hel­ler inte äta under dessa dagar, bara näringsersättning.

Mas­sor med artis­ter, mala­ri­a­ex­per­ter, skå­di­sar och andra kända pro­fi­ler kom­mer gästa pro­gram­met. Det här är en av SVTs och SRs allra största sats­ningar och meningen är att samla in pengar i kam­pen mot Mala­ria, som fak­tiskt dödar ett barn var 30 sekund i värl­den. Vi sam­lar in peng­arna bland annat genom att 100% av musi­ken som spe­las är önskelå­tar, och varje önskelåt kos­tar 50 kr. Gå in på hem­si­dan för att få veta hur du gör.

Vi sän­der dyg­net runt i P3, och 19 tim­mar om dyg­net i SVT 2. Kanal 2 skip­par alla sina van­liga pro­gram varje dag för att sända live från stu­dion mel­lan 22.30 till 17.20 dagen efter.Vilket inne­bär att jag inte kom­mer kunna pub­li­cera här på sidan.

Under tiden kan du se oss live på vide­ostream via hem­si­dan.

Och du, själ­vaste Alice Coo­per kom­mer och ska låsa in oss. Vet inte om han kom­mer med eller utan duva att bita av huvu­det på…