EP:n I Am Not A Human Being på 13 spår som nu släpps i utökad version innehåller tyvärr få spår som sätter sig i minnet och passar nog främst de mest inbitna och redan initierade fansen. Den sätter rappen i fokus och fungerar som en fix för dig som suktat efter ännu mer hiphop ur Lil Wayne.

Plattan är lite av en återresa och tillbaka till ruta ett för Weezy som med förra skivan Rebirth testade lyssnarnas gränser. Nu tar han istället avstånd från Rebirth–soundtemats elgitarrer och ger dig istället mer avskalade stringenta beats med smutsiga trummor och en stor knippe lekfullhet. Lil Wayne och beatsen är båda lika underhållande och snor sig hela tiden runt varandra i en ganska sömlös platta med stor mixtape-känsla.

Efter två spår blir det tydligt att han backar upp skivtiteln. Lil Wayne är nästan utomjordisk i det sätt han genererar ordlekar som på de mest osannolika sätt knyter an i varandra. Hans rim och flow är så pass spännande och intressanta att de gästspelande artisternas bidrag blir överflödiga och man önskar att de kunde försvinna. Med den här skivan manifesterar rapmaskinen sin tillgivenhet gentemot rhymes och flow, och förvissar dig om sin förträfflighet som mc och lyriker.

(Publicerad i Gaffa)