(Publicerad i Göteborgs Posten 9 april 2011)
Jag får ofta frågan om varför så få kvinnor är verksamma inom musiken. Frågan är berättigad, inom den svenska hiphoparenan går det enligt min uppfattning cirka en kvinnlig artist på hundra män, och inte är det bättre inom andra genrer.
P3 Guld fick kritik 2009 för att få kvinnor var nominerade i de olika priskategorierna och P3 kliade sig i huvudet och undrade om de kunde ha gjort något annorlunda. Det kunde de inte, det finns helt enkelt väldigt få verksamma kvinnliga musiker. Och om vi inte ska könskvotera utan låta kvalitet avgöra representationen inom musiken får vi en ojämn könsfördelning eftersom den mesta musik som släpps, oavsett kön på artist och musiker, inte håller kvalitetsmässigt.
Men varför finns det så få kvinnliga musiker? Delvis för att det finns få kvinnliga förebilder inom musiken, som kvinna är det svårt att spegla sig i Håkan Hellström eller Lil’Wayne, och delvis för att de flesta gatekeepers (musikproducenter, skivbolagschefer och musikjournalister) är män, vilka tenderar att hellre se till andra män och sätta kvinnor i skuggan.
Men det är inte hela förklaringen. Min erfarenhet är att kvinnor och mäns attityd skiljer sig på sätt att män blir bättre lämpade för att slå igenom i musikbranschen. Manliga musiker kännetecknas av en påflugenhet som kvinnor tyvärr verkar ha mindre av. Kvinnor är generellt mer försiktiga. Män ger mig ofta halvfärdiga låtar som är grovt mixade och kanske till och med saknar en vers men de vill likväl övertyga mig om att låten är en hit. Samtidigt stöter jag ofta på kvinnliga musiker som har en mixad och mastrad färdig platta som de inte vill offentliggöra för att de väntar på ett omslag, hemsida och formulerad biografi.
Jag får ibland övertala kvinnliga artister till att skicka in sin musik till mig. Som musikjournalist upplever jag att kvinnor har högre krav på sin produkt. Män skjuter vilt omkring sig och hoppas på att något skott ska träffa, medan kvinnor vill sätta säkra skott. Dessa generella skillnader i attityd gör kanske kvinnor till utomordentliga medarbetare och chefer i många arenor, men de är till nackdel när det gäller att slå sig fram i en övermättad musikbransch. Under tiden vi kämpar emot den strukturella diskrimineringen borde kvinnor kanske göra fler utfall, tömma magasinet oftare, och veta att det går att ladda om och om igen.
0 | Kommentera! | Ametist, andel, feminism, krönika, kvinnor, musikÄntligen är låten visualiserad. Och hur härligt är det inte att se Marcus Mackan Price och DJ Carli i den oslagbar frisyren: platttångat hår a la Andre3000? För övrigt verkar det som att Mackan och resten av SafehouseStaff har en viss relation till mat. De driver sedan en tid tillbaka klubben SåS i Stockholm och har tidigare setts bada i det.
Och frågan är, om ”Mat, bira, kvinnor, weed” är angett med inbördes rangordning? nja…
4 | Kommentera! | bira, Carli, kvinnor, Mackan, Mat, musikvideo, Safehouse, weed
Det pågår en debatt just nu angående P3 Guld-galan. Journalister och branschfolk gick dagen efter galan ut och kritiserade evenemanget, de tyckte galan var grabbig, och ifrågasatte huruvida Sveriges Radio diskriminerar kvinnorna inom musiken.
Jag pratade med redaktören på Debatt (där diskussionen skulle pågå på SVT) om det här. Det här är nämligen en fråga som jag är väldigt bekant med eftersom genren hiphop är extra vansklig vad gäller någon form av könsbalans. Hiphopen kan jämte metall vara de genrer med minst antal aktiva kvinnliga artister (nu kanske jag glömmer bort andra genrer med liknande uppdelning).
I och med att jag gör ett hiphop-program får jag med jämna mellanrum frågor kring varför det inte är fler tjejer på spellistan och i intervju, och huruvida jag tar mitt ansvar för att representera kvinnorna.
Jag är helt emot någon form av kvotering inom musiken. Musik och artister ska bedömas och beredas plats enbart efter kvalité, talang och potential. Allt annat vore fel. Jag har svårt att tänka mig att kvinnliga konstnärer (vilket musiker är) vill få utrymme och erkännande baserat på huruvida dom har en snopp eller snippa. Det utrymmet är inte värt ett skit, och inte ett erkännande om du frågar mig.
Däremot, är det varje musikjournalists, redaktörs och producents klara uppgift och ansvar att anstränga sig för att uppmärksamma de kvinnliga artisterna. Min erfarenhet säger mig att tjejer generellt är lite sämre än killarna på att skrika, göra väsen av sig och forcera för att uppmärksammas. Tjejer är generellt sämre på att ta för sig. Punkt. Vad det beror på är en annan diskussion och det kanske en sociolog ska besvara, och kanske behöver vi inte lägga energi på det här och nu. Istället ska musikjournalister se till att ta ansvar och lägga extra energi på att djupdyka i våra respektive fokusgenrer och lyssna noga efter tjejerna. Det här gäller speciellt manliga journalister och redaktörer. Av ren vana ser män hellre till andra män. Men, även kvinnor ser lättare till män. Det har hänt att jag själv måste påminna mig om att leta ett extra varv efter tjejerna när jag letar musik och gäster till mitt program.
För dom finns där om man letar. Men man måste ut på nätet och gå på spelningar och ibland till och med be tjejerna skicka in sin musik. Jag får ofta halvfärdiga låtar inskickat till mig av grabbarna med meddelanden som lyder ”låten är inte klar, men tänkte att du kan få höra”, medan jag ofta kommer på tjejer med helt färdiga mastrade låtar som de inte velat skicka in. Vi tjejer verkar ställa högre krav på oss själva.
För att återgå till årets P3 Guld-gala. Jag har specialkunskap i genren svensk hiphop/soul… jag kan utan tvekan säga att jag är en av dom väldigt få i Sverige som har bäst koll på denna arena. Det fanns ingen kvinnlig artist inom denna genre som släppt musik inom nomineringsperioden med kvalité och utveckling som kunde ha nominerats till årets P3 Guld. Vad gäller de resterande genrerna är det upp till respektive jury att rannsaka sig själva.
9 | Kommentera! | debatt, kvinnor, nominering, P3 Guld, tjejerAmetist är programledare på Sveriges Radio, musikkrönikör i GP, skriver reportage och recenserar åt Metro och musikmagasinet Gaffa, driver liveklubben Replayed och är jurymedlem i P3 Guld kategori Hiphop/Soul/Rnb.
Läs mer om mig här.
Ametists program på SR:
Kärleksattack på svensk hiphop
Ametists senaste tweet
Så jävla feta beats Alkaholiks har alltså.. Gud! Lyssna http://t.co/CpbaXJ0w Att inte fler svenska MCs gör samarbeten med @j_ro_alkaholiks ?