Ametist Azordegan

Klicka här för att se bilder och lyssna igen!

I fredags var det dags för Manifestgalan 2010. Manifest är ett musikpris som går till oberoende skivbolag, till skillnad från Grammis som inkluderar de som ligger på Major-bolag.

Idéen med Manifest är att berika svensk musikliv och lyfta fram även de mindre etablerade inom varj genrer. Det man kan applådera Manifest för är att de låter kategorin hiphop stå för sig själv. Och priset för ”Bästa textförfattare” gick till ingen mindre än Ken Ring, som även vann 20.000 kronor i vinstpengar. Kul att Ken Ring uppmärksammas på detta vis, grattis Ken. Och det är såklart lite bisarrt också eftersom han på grund av just sina låttexter varit i blåsväder och under medias förstoringsglas.

De fyra finalisterna i genren hiphop var Organismen, STOR, Promoe och Mohammed Ali. Och jag fick dela ut priset.

Nu har jag sänt sista avsnittet av ”En kärleksattack på svensk hiuphop” för denna säsong, och det är dags för lite julvila. Som musikjournalist är det ju sed på att göra en årsbästalista såhär i slutet av året. Det här året har varit väldigt händelserikt för svensk hiphop så jag tar istället och gör en lista på händelser jag kommer minnas året 2009 med.

Minnesåret 2009:

- Ken Ring säger (återigen) att han ska lägga av med musiken efter albumet ”HipHop”. Han flyttar till Kenya med sin familj och startar fotbollslaget K.R.A.C.K United.

- AFC gör comeback efter ca 6 års tystnad, men lyckas endast släppa en officiell singel. Arbetet med bloggcommunityn ”Gatuplan” tar för mycket tid i anspråk.

- EyeN´I gör debut som radioprogramledare på Sveriges Radio, Metropol.

- Promoe lyckas bli rikskändis med folkhemsdissen ”Svennebanan”, trots att han gjort hiphop i mer än ett decennium.

- Maskinen avslöjar planer på att marknadsföra  kommande plattan 2010 genom att sväva ovanför Medborgarplatsen i en zeppelinare.

- Näääk råkar göra en hiphop-klassiker och boostar sin karriär genom att sitta inne ett tag.

- Kartellens spelar för ett knökfullt tält på Hultsfred, men får sina pelningar i Stockholm saboterade av polisen som hotar krögare och klubbarrangörer med razzior och nedstängning.

- Organismen gör en 360 graders vändning. Nu vill han heta Johan Hellqvist och rappar om livet, känslor, kärlek och ensamhet på långsamma 72 bpms-beats. I albumet ”Om gud vill och vädret tillåter” är rakbladsvassa MBMA-stilen a la ”hiphophoror” bortblåst. Orsaken är ett längre förhållande som brast.

- DN skriver om mig: ”Ametist är för svensk hiphop det Obama är för USAs politik”.

- Genren Skweee sprider sig i Sverige med namn som Mackan och Kool DJ Dust i täten.

- Natural Bond gör en reunion-spelning på Fasching i stockholm. På scen står Rusiak, Petter, EyeN´I och Pee Wee, sida vid sida igen.

- J-Son beskriver sin platta ”Never Half Steppin” som innehållande kommersiella radiolåtar och klubbhits. Ett tecken på att den nya generationens svenska hiphopartister har slängt av sig ”äkthetskomplexen” och placerar sig utan hämningar i det sound som är brett och ”här och nu”.

- Kontroversernas kung Mofo toppar sin årslånga PR-kampanj med att fronta en utlottning av en natt med en tjej på en hiphop-kryssning. Media uppmärksammar och kritiserar, kryssningsbolaget nekar till all inblandning och MOFO går ”under jord”. Senare under året släpper Mofo diskret ”The persian Gold EP”. Nu satsar han på att visa sina rapskills på mer klassiska hiphop-produktioner.

- Den nya generationens svenska hiphopoartister tar ett kliv och gör officiell intåg. Mohammed Ali, Näääk, Lorentz & M.Sakarias, STOR, Pato Pooh, Maskinen och J-Son är nominerade till Grammisar, och P3-Guld.

Har jag glömt någonting?

Engagemanget kring Ken Rings sms till mig är ju onekligen jättestor. Vet inte om ens Blondinbella Den Store lyckas med ca 90 kommentarer på ett inlägg. Jag kan ju trösta er med att den information jag fick under direktsändning i fredagens program om att Ken Ring är Grammisnominerad är sann. Och min gissning är att han har slickat sina sår nu.

Märker du att det har hänt något i år? Årets Grammis-nomineringar markerar åter att det här är ett viktigt år för svensk hiphop. Detta år kan ses som året då en  ny generation svenska hiphop slog igenom. Det kan vara så att vi bevittnar ännu en milstolpe inom svensk musikhistoria. Dammen brast till slut.

För mig är det helt fantastiskt att bevittna. När jag började med mitt program ”Kärleksattacken” för snart tre år sedan var dessa s.k. nya generationens svenska hiphopartister i stort okända för massa och etablissemang. Jag har haft nöjet att få göra de allra första intervjuerna med många av dom och bli först ut att skriva om dom. Upptäcka deras stil och musikaliska preferenser, återberätta deras historia och hitta det speciella i deras livsöden och person. Det har varit oerhört kul.

De senaste tre åren har svenska hiphopscenen varit otroligt febril och explosiv. Begreppet krutdurk kommer väl till sin rätt. Scenen var mogen, och behövde en output att jobba emot. En ”kanal” som uppmärksammade, lyfte fram och sporrade.

Inget är klappat och klart dock. Det finns framtida plattor som ska recenseras, nya intervjuer som ska göras, och klubbar ska arrangeras.

Grammis 2010-nomineringarna för kategorin ÅRETS KLUBB / HIPHOP:
Andreas Tilliander – Show
J-Son – Never Half Stepping
Ken – Ring Hip Hop
Lorentz & M.Sakarias – Vi mot världen
Mange Schmidt – Odenplan stockholm 1988
Maskinen – Boys II Men
Mohammed Ali – Processen
Näääk – Näääk vem?
Promoe – Kråksången
Swingfly – God Bless The Irs

Kategorin ÅRETS NYKOMLING innehåller Lorentz & M.Sakarias – Vi mot världen och Maskinen – Miike Snow

Rösta fram din favorit här: http://www.grammis.se

Jag fick precis ett sms av Ken Ring som just nu är i Kenya. Han skickar den med anledning av P3-Gulds nomineringar som offentliggjordes idag.

”Detta skriver jag till er jag känner på Sveriges Radio. Jag brukar inte bry mig. Men idag känner jag svek från eran kanal. Svennebanan, Näääk och Lorentz & M.Sakarias. Jag tycker ni är rakt av pinsamma. Ska dessa album vara bättre än mitt senaste. Nej. Det är det inte. Jag säger inte detta som ett desperat försök att bevisa nåt. Men fan. Jag vet för fan vad hiphop är. Och det trodde jag också ni visste. Men idag känner jag mig mer beskviken på Sverige än någonsin. Idag sover ett gatubarn hos mig i Afrika. Han grät av lycka. Och det är skönt att det betyder så mycket för mig att jag ändå kan sova. Men ni verkar ha glömt vad som betyder nåt. Hiphop kallas det. Vår kultur som ni idag har spottat på. Godnatt från mig och han bredvid mig. Han är nominerad till ett liv idag. Och jag ska se till att han vinner. Ken.”

(Sms:et publiceras med godkännande av Ken)

(Du röstar på din favorit här)

Det är så härligt att få vara med i den här eran av svensk hiphop. Jag har ju inte varit med från början, inte varit aktiv inom musikscenen när samlingen Sidewalk Headliners kom ut 1998 och tiden då dagens lejon och veteraner som Petter, Timbuktu och Ken Ring slog igenom. Men jag är riktigt glad över att vara del av den nya svenska hiphop-historian.

Jag längtar redan till tredje omgången med svensk hiphop på Mosebacke i samarbete med Yes!. I två omgångar har  vi valt en lineup bestående av de vi tror är en del av svensk hiphops framtid för en konsertkväll. Första omgången november 2008 blev det Pato Pooh, J-Son, Henok Achido, Allyawan, Prop Dylan och STOR. Anda omgången oktober 2009 blev det Mohammed Ali, Labyrint, Näääk & SafehouseStaff och Zacke.

Det är så kul att få uppleva hur snabbt det rör på sig mitt under näsan på en. De flesta av den nya generationens svenska hiphopartister gör sina första radiointervjuer i mitt program och jag har fått chansen att bli den första att recensera och skriva om dom i dagspressen. Flera av dom som Adam Tensta, Pato Pooh och J-Son sitter idag i TV4s morgonsoffa, och signerar tishor i SVTs Lilla Aktuellt.

Det är härligt… vi befinner oss i en mycket speciell tid för genren i Sverige, nu föds nästa decenniums stjärnor som ska figurera i arenan sida vid sida om veteranerna. Arenan var mogen, och det skapades mediekanaler som kunde fånga upp. Kanske är vi lite omedvetna om det som händer nu, men jag är helt tagen. Titta själv… nu sitter de där.

Ken Ring och C.R.A.C.K United

Ken Ring flyttade ju till Kenya för en månad sen för att ta det lilla lugna med familjen. Senaste nytt är att han har rekryterat fotbollstalanger och startat ett fotbollslag som han a la Ken Ring-stil har döpt till: K.R.A.C.K UNITED.

Han meddelar att: [...] Killarna jag rekryterat ar riktigt bra talanger. Dom ar dedikerade och vill verkligen na nagonstans med detta lag. Jag lagger mycket energi pa mitt lag och hur jag ska strukturera upp dom. Nu marker jag att jag har startat nagot som verkligen kan bli natt i framtiden. Jag tror pa dom och efter att ha sett dom forsta tre matcherna sa tror jag att detta kan bli natt. [...] Killarna har knappt klader fan. Om nagon vill hjalpa mig med detta lag sa lovar jag att jag skickar tillbaka bilder etc och uppdateringar om laget. Jag vill inte ha era pengar!! Men jag behover dessa saker:
- Fotbolls skor storlek 7-9. (40-44). Det finns billiga skor pa adidas outlet i hammarby sjostad. Man kan hitta dar for 140-180 kr styck.
- Fotbolls strumpor.
- Koner.
- Linne sa man kan dela upp lagen, typ orange eller natt.
- Benskydd.

Om ni vill hjalpa och forandra en liten del av detta annars sa fattiga land sa har ni eran chans nu. Jag tog med mig massa grejer men det rackte ungefar till 35% av laget. Ni kan skicka grejerna direkt till mig pa denna dress:

Ken Ring
P.O Box 1664
Ukunda
Kenya

Jag uppskattar allt ni skickar, till och med en liten visselpipa for tranaren….. Hehehe. Vi spelar varan forsta stora match nasta sondag den 15e November. Vi moter da det basta laget i hela Kenya. Det ar Mohammud Abbas Och Mohammed Kheri eget lag som dom precis har startat. Googla deras namn och se sjalva. Tack och maila mig pa kenringbb@gmail.com om ni skickar natt sa ser jag till att skicka tillbaka lite foton etc fran deras utveckling har nere.

Peace Ken Ring