november 29, 2016
Foto: Jonas André

Foto: Jonas André

Scenkonstmuseet presenterar stolt en stor utställning om svensk hiphopmusik med musikjournalisten Ametist Azordegan som curator.

Ortens Favoriter kommer att täcka den svenska hiphopmusiken från 1983 fram till nutid, ta plats på hela 300 kvm och öppna i oktober 2017. Ametist Azordegan innehållsproducerar en utställning som bland annat följer genrens utveckling era för era vad gäller sound och textförfattande samt relationen till musikbransch och teknik. Dessutom bjuder utställningen på fördjupning i aktörer från hela landet.

– Det kändes helt självklart att hjälpa Scenkonstmuseet med en så här viktig utställning så att det blir rätt gjort, säger Ametist och fortsätter:
– Historieskrivningen kring svensk hiphop blir ofta skev eftersom berättaren inte själv har förankring i genren, eller brister i nyfikenhet för den information som finns bland genrens aktörer. Jag har både ock, det vill säga kunskap och ett intresse som gör att jag ställer många frågor. Jag är glad att just jag är på plats när det här ska ske. Ett av målen är att engagera dem som var med och skapade hiphopen, jag kommer höra av mig till en hel del. Aktörerna får själva berätta storys, och exklusivt musikmaterial produceras av Redline Recordings (Salla och Masse Salazar) till hela utställningen.

Scenkonstmuseet och Ametist har större syften med utställningen.
– Det är viktigt att få med genrens ständiga spegling av det svenska samhället. Hiphopmusiken har hög autenticitet vilket gör att ungdomar ständigt använt den för att beskriva sina livschanser, problemformulera sin samtid och drömma. I utställningen ska besökaren få uppleva ett tvärsnitt av unga svenskars själsliv under olika epoker i Sverige.

Ortens Favoriter finns på Scenkonstmuseet ända fram till våren 2018 och åker på turné till Malmö, Umeå och Jokkmokk under 2018 och 2019. I varje ort finns ambassadörer som skapar programverksamhet i samband med utställningen. Det kommer handla om exempelvis workshops, paneler, föreläsningar och shower. I Stockholm är ambassadörerna RMH (där Silvana Imam, Erik Lundin med flera ingår), i UmeåCleo, i Jokkmokk Maxida Märak och i Malmö Vanessa Marko tillsammans med lokala artister.
– Målet när allt är klart är att ungdomar från varje ort ska ha skapat en mängd raptexter, modeplagg, videos och annat som berättar om platsen de bor på och om den påverkar hur och vad de uttrycker. Jag är väldigt stolt över det här. Vi kommer att kunna göra mycket för många, avslutar Ametist Azordegan.

0 | Kommentera! | , , , , , , ,


januari 3, 2012

(Publicerad i Göteborgs Posten 28 februari 2011)

Boom chi-ki, boom chi-ki, boom, sa Swingfly i låten Me and my drum och gick med det vidare i Melodifestivalen. Det påminner om den gamla barnvisan Jag är ett litet ylle, boom chi-ka, boom chi-ka, boom boom boom, och kanske är Swingflys fras lånad just därifrån.

Hiphopen har nämligen en speciell relation till barnkultur. Den tar sig uttryck genom att barn rutinmässigt syns i hiphopmusikvideor och att hiphopmusiken jämfört med andra genrer ofta refererar till barnsånger, barnramsor, barnsagor och de celebra karaktärerna i dessa, både i låttexter och i musikproduktioner. Ett exempel är de barnröster som utgör sångrefrängerna i klassiska Hard knock life med Jay-Z, och I can med Nas. Hiphopen har också en viss vana att sampla från barnvisor. När låten Snubben med svenska The Latin Kings kom 1994 överraskades vi med en sampling från Emil i Lönnebergas Hujedamej sånt barn han var. Oavsett vad orsaken till det må ha varit, var det likväl ännu ett tecken på kärleksrelationen mellan hiphop och barndomstider. Kärleksrelationen kan delvis förklaras med hiphopens ursprung. Hiphopen växte fram ur samhälleliga missförhållanden under 70-talet i New York. Hiphop blev snabbt den skarpaste kommentaren till det utanförskap som rådde och kulturen grodde alltså ur ett sammanhang av missbelåtenhet. En del av hiphopkulturens tidiga utövare som kunde räknas till genren gangsterrap kom själva från den hårda verklighet som de beskrev i låtarna.

I sammanhanget kan den obesudlade barndomen således, som en kontrast, representera det oskyldiga och oförstörda. Barndomen romantiseras inom hiphopen, den blir ett ombud för livschanser, en representation av potential och livets startlinje där allt ännu är möjligt. Barn är rena, deras röster representerar sanningssägare i en korrumperad värld och fungerar som en påminnelse om det som kanske gått förlorat i det egna livet. Barndomen representerar den medvetna sektionen av hiphopsjälen.

Hiphopens olika förgreningar må bitvis ha frigjort sig från sitt ursprung och antagit en glättig ton, men kulturens upprinnelse gör sig ändå påmind då och då. Lycka till i nästa deltävling Swingfly.

0 | Kommentera! | , , , ,


oktober 10, 2009
Iron African i City

Iron African i City

Comments are closed.




oktober 9, 2009
Mohammed Ali i City

Mohammed Ali i City

Comments are closed.




oktober 7, 2009
Max Peezay i City

Max Peezay i City

0 | Kommentera! | , , , , , ,


oktober 7, 2009
Henok Achido i City

Henok Achido i City

0 | Kommentera! | , , , , ,


Sida 1 av 11

Om Ametist

Ametist är musikjournalist.

Mail: ametist@ametistazordegan.com
Twitter: twitter.com/AmetistAmetist
Instagram: instagram.com/ametistametist

Läs mer om mig här.


Senaste bilden på Ametist Instagram

Följ mig på Instagram


Ametists senaste tweet

Följ mig på Twitter