Ametist Azordegan

oktober 25, 2009

Jag önskar att jag vore mer nyan­se­rad, och mer balan­se­rad. Jag önskar jag kunde se det halv­fulla gla­set. Önskar jag kunde foku­sera på det som fak­tiskt blir gjort, det som fun­ge­rar och är bra. Men jag tror tyvärr det är ett fak­tum… jag har tap­pat mitt för­tro­ende till polis­myn­dig­he­ten i Sverige.

Tyvärr för att jag kän­ner mig mindre trygg, tyvärr för att jag nog bär på nega­tiva käns­lor. Och mest av allt… tyvärr, för jag blir ned­stämd, och väl­digt fru­stre­rad och arg.

Drop­pen för mig var när Ekot avslö­jade att poli­sens inter­nut­re­dare mörklagt ska­dor på den 24-årige man som dog efter ett våld­samt poli­sin­gri­pande i Göte­borg förra året.

När man mör­kar och döl­jer sin möj­liga med­ver­kan till annans död, då är det illa. Då är grän­sen mel­lan polis­vä­sende och maf­fi­a­verk­sam­het hår­fin. I det sist­nämna är den interna loja­li­te­ten en reli­gion, och det är det tyd­li­gen inom polis­vä­sen­det också. I år kom ännu en under­sök­ning som SVT tagit fram med Rikspo­lis­sty­rel­sen som visar att fler och fler anmä­ler poli­sen för tjäns­te­fel, där­ibland över­våld och opro­vo­ce­rad våld. Enligt rap­por­ten ledde 1,4 pro­cent av förra årets anmäl­ningar mot poli­sen till åtal, och endast under 1 pro­cent till fäl­lande dom. Pro­fes­sor i kri­mi­no­logi Jerzy Sar­necki sa då att det är all­de­les för låga siff­ror, och bevis på att det finns inbyggda svå­rig­he­ter i inter­nut­red­ning­arna som hand­lar om att det i slutän­dan är poli­ser som utre­der poli­ser i och att det finns pro­blem med en för stark kåranda inom poli­sen… läs intern­lo­ja­li­tet. Det är alltså väl­digt svårt att få en anmä­lan mot polis att leda till åtal. Men poli­sen var snabba med att åtala en 15-årig pojke för att han kal­lat två poli­ser för grisar.

Trots ännu en rap­port, svart på vitt och en pro­fes­sor som utta­lat sig var che­fen för Riksen­het för polis­må­lens svar på det hela att ”det är ju bra att poli­ser alltså inte begår så många brott”… Han slog dövö­rat till, visade på ovilja till någon större själv­kri­tik och bekräf­tade den interna lojaliteten.

Men jag behövde egent­li­gen inte de här rap­por­terna för att hamna där jag är idag. Jag är trött på att höra histo­rier från nära och bekanta om hur poli­sen begått över­grepp på dom, jag är trött på att höra om opro­vo­ce­rad våld. Jag gick i taket när en polis i våras tryckt en pistol i tin­ningen på en 14-årig kille i Rosen­gård som jag kän­ner, för att få honom att berätta vad han som vittne sett kring ett rån. Och jag blev ju som tokig när jag hörde om hur poli­sen slängt två bekanta till mig i varsitt ned­släckt skrubb under Uppsala-reggaefestival och sedan satt på sig arm­skydd av skum­gummi, gått in i rum­men och sla­git dom helt opro­vo­ce­rat. Kil­larna anmälde ald­rig tyvärr. Och du minns väl apa­jäv­lar? inte myc­ket hände med poli­serna ifråga där heller.

Ja jag vet att det finns en hel del reko folk som job­bar som polis, jag vet att det finns en hel del poli­ser med sam­hälls­en­ga­ge­mang, jag har träf­fat dom. Jag vet att många poli­ser kän­ner sig svart­må­lade för vad deras kol­le­gor gör… jag vet att det är tufft för dessa. Men för mig hand­lar det om poli­sen som instans i sam­häl­let sna­rare än indi­vi­derna. Jag kan inte hjälpa det. Jag har höga krav på en sådan vik­tigt instans. Jag för­vän­tar mig inte att den ska vara fel­fri, för det exi­ste­rar inga sådana system. Men jag krä­ver själv­kri­tik och självrann­sa­kan. Jag krä­ver att de tar i med hård­hands­karna när det avslö­jas att de använt namn som ”Neger Nig­ger­son” och ”Oskar Neger” under sina interna utred­ningar. Jag accep­te­rar inte att Skå­nes läns­po­lis­mäs­tare kal­lar det för ”en iso­le­rad hän­delse” och menar att det inte är så farligt.

Nu räc­ker det. Det här får ju vem som helst att vilja ropa ”Fuck Aina”. Men jag ska lugna mig. Inte stänga dör­ren helt. Jag ska för­söka att hålla mig vaken. Jag ska ge poli­sen en chans att vinna till­baka mig.

Låt oss säga att jag lever tills jag blir sjut­tio. Det bety­der att jag har fyr­tio år kvar i livet. Jag ger polis­vä­sen­det i Sve­rige fyr­tio år, alltså res­ten av mitt liv, att åter­skapa mitt för­tro­ende. Fyr­tio år… det tyc­ker jag är en bra deal, eller hur?

Kom igen Aina, vi kör från och med… nu. Det är fritt fram för dig. Du ska fixa det för det är ditt fel att jag kän­ner ilska mot dig. Du gjorde att det blev såhär, skul­den är din. Där­med också ansva­ret. Kom igen, jag är din, ge det allt du har.

5 | Kommentera!

---

---