maj 26, 2012

Det postindustriella samhället har skapat ett tillstånd som försatt oss i informationsstress. Konkurrensen om publikens uppmärksamhet i vår tid är hård och har gjort att vår toleransnivå för den mängd information vi tar in varje dag med tiden har höjts och samtidigt skapat ett informationsberoende.

Man kan säga att det har gått så långt att vi mer eller mindre ofrivilligt hetsäter upplevelser, information har blivit narkotika.
För att kunna behålla sinnet i fullt bruk väljer vi emellertid att vila skallen genom att ta in information passivt snarare än låta oss engageras. Vi noterar meddelanden men låter dem passera eftersom kitteln är fylld. I ett sådant här tillstånd blir vår mentala totalnärvaro hårdvaluta för marknaden som frenetiskt letar nya vägar och ständigt hårdare tag för att få oss att fokusera på företagens budskap. Industrin är i större behov än någonsin av musik som får dig att observera deras produkter. Det kommersiella landskapet har på senare tid allt oftare satt den elektroniska musikgenren dubstep på bästa sändningstid.
Det är ingen slump att dubstep förekommer allt oftare, genren är nämligen ljudmässigt högeffektfylld.

Nestlé, som är en av världens största aktörer inom livsmedelsindustrin, har nyligen räknat ut att psykedeliska dubstep-wobbles fungerar som örfilar och får publiken att stanna upp, och använder därför specialproducerad dubstep-musik i sin senaste reklamfilm för godiset Nerds. Coca-Cola kör en Skrillex-remix av Aviciis Levels i sin reklamfilm i England och jätten Microsoft använder sig av en dubstep-remix av Alex Clares låt Too Close i sin nätbaserade reklamfilm för Internet Explorer. Genren förekommer även i mindre tippade sammanhang, som i trailers för filmen Red Tails som handlar om Andra världskriget-armén Tuskeegee Airmen, samt i en informationsfilm från den globala anti-trafficking-organisationen Stop the Traffiks. Dubstep som en gång i tiden alstrades ur ett industrins utanförskap och skapades av den kreativa underklassen används nu för att sälja varor och budskap till den breda medelklassen.

En annan faktor för dubstepens förekomst i reklam kan vara dess förmåga att skapa en ”vi-känsla”. Dubstep som assimilerats till mainstreamfåran är, likt genren house, arenamusik och anpassad för att mottas i grupp vilket passar medborgaren i det postindustriella samhället utmärkt. Ju mer tätbebyggda och befolkade städer, desto mer ensam och otrygg känner människan sig och desto större är behovet av gemenskapskänsla. Dubstep är just nu en av länkarna mellan marknaden, individen och dennes föreställning om sin plats i samhället. Ända tills underklassen utvecklar nästa subgenre.

(Publicerad i Göteborgs Posten 26 maj 2012)

0 | Kommentera!
, , , , , ,



Lämna en kommentar




Vill du visa en profilbild bredvid din kommentar? Registrera en Gravatar!

Om Ametist

Ametist är musikjournalist.

Mail: ametist@ametistazordegan.com
Twitter: twitter.com/AmetistAmetist
Instagram: instagram.com/ametistametist

Läs mer om mig här.


Senaste bilden på Ametist Instagram

Följ mig på Instagram


Ametists senaste tweet

Följ mig på Twitter