Ametist Azordegan

augusti 12, 2010

Big Boi’s solo­al­bum lan­se­rar honom som producent.

Nu sätts all ljus på podu­cen­ten och rap­pa­ren Big Boi, den mer mate­ma­tiska hal­van av super­grup­pen Out­kast. Hant­ver­ka­ren har Jive Records att tacka för att han får breda ut sig, skiv­bo­la­get som styr och stäl­ler över Out­kast för­bjöd näm­li­gen tidigt i pro­ces­sen Andre 3000 från att med­verka på plat­tan. Där­med har Big Boi inte behövt ägna sig åt att väga upp Andre 3000´s inno­va­tiva och skeva idéer och istäl­let fått till­fälle att i lugn och ro, under tre års tid, bygga på ett album som i grun­den är rotad i klas­siska hip­hoppro­duk­tio­ner. Där­i­från drar uptempo-spåren pre­cis lagom myc­ket åt electro-funk, r’n’b och crunk. Låtarna blå­ser inte hat­ten av en, men är fyl­liga och ambi­tiösa och ska­pargläd­jen känns stor. Hela plat­tan känns som en urladd­ning och kom­mer med stor san­no­lik­het bli ihåg­kom­men som en mani­fes­ta­tion av Big Boi’s skick­lig­het som låtsvar­vare, sna­rare än rap­pare. För det finns en hel del att önska vad gäl­ler hans rhy­mes och rap som ver­kar ha vek­nat lite. Kanske hade kanske lite kon­kur­rens med rap­monst­ret Andre 3000 varit en bra sak ändå.

(Pub­li­ce­rad i Gaffa juli 2010)

Comments are closed.

---

---